Acts 10 in Siriano

1 Cesareaguere Cornelio wãĩkʉgʉ wárã surara, “Italiano” wãĩkʉri bumarã opʉ ããrĩyupʉ.

2 Cornelio, ããrĩpererã ĩgʉ̃ya wii marã merã Marĩpʉre goepeyari merã bʉremuñurã. Irasirigʉ judío masaka boporãrẽ iritamugʉ̃ wári niyeru sĩnayupʉ. Ʉ̃mʉrikʉ Marĩpʉre sẽrẽnayupʉ.

3 Sunʉ ñamika tres ããrĩmakʉ̃, kẽrõ irirosũgue sugʉ Marĩpʉre wereboegʉ deyoa, ĩgʉ̃ pʉro ñajãmakʉ̃ ĩãyupʉ. Ñajãa, ĩgʉ̃rẽ: —Cornelio, ãrĩyupʉ.

4 Cornelio bʉro güiri merã ĩgʉ̃ ditare ĩã: —Yʉ Opʉ, ¿ñeénorẽ gããmerĩ? ãrĩyupʉ. Ĩgʉ̃ irasũ ãrĩmakʉ̃, Marĩpʉre wereboegʉ ĩgʉ̃rẽ ãrĩyupʉ: —Marĩpʉ mʉ sẽrẽrĩrẽ pémi. Mʉ boporãrẽ niyeru sĩrĩdere ĩãmi.

5 Irasirigʉ Simón Pedro wãĩkʉgʉre siiudoregʉ, Jopegue iriuka mʉyarã ʉ̃marẽ!

6 Ĩgʉ̃ gajigʉ Simón wãĩkʉgʉ waimʉrã gasirire ãmurĩmasʉ̃ya wiigue ããrĩ́mi. Iri wii wádiya tʉro ããrã, ãrĩyupʉ.

7 Marĩpʉre wereboegʉ irasũ ãrĩ odo, waadero pʉrʉ, Cornelio ĩgʉ̃rẽ moãboerã pẽrãrẽ, gajigʉ surara ĩgʉ̃rẽ iritamugʉ̃rẽ Marĩpʉre goepeyari merã bʉremugʉ̃rẽ siiuyupʉ.

8 Ĩgʉ̃sãrẽ siiu, ããrĩpereri Marĩpʉre wereboegʉ ĩgʉ̃rẽ wereadeare wereyupʉ. Were odo, ĩgʉ̃sãrẽ Jopegue iriukõãyupʉ.

9 Ĩgʉ̃sã waadeanʉ gajinʉ gapʉ goeripoe ããrĩmakʉ̃, Jopegue ejamurã iriripoe Pedro ĩgʉ̃ ããrĩrĩ́ wii wekague Marĩpʉre sẽrẽgʉ̃ mʉrĩayupʉ.

10 Ĩgʉ̃ irogue ããrĩgʉ̃́ bʉro ʉaboa, baadʉadiyupʉ. Iri wii marã ĩgʉ̃sã baari ãmuripoe kẽrõ irirosũ waasũ, ʉ̃mʉgasi tũpãmakʉ̃ ĩãyupʉ.

11 Irasũ tũpãmakʉ̃, suñe suríro irirosũ deyori gasiro wapikʉri tʉrori sʉadea gasiro miẽ, yebague dijarimakʉ̃ ĩãyupʉ.

12 Iri gasiro poekaguere ããrĩpererã waimʉrã: paárã, yebague sĩgʉ̃wãgãrã, wʉ́rã sãñañurã.

13 Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ: —Pedro, wãgãnʉgã, ĩĩsãrẽ wẽjẽ baaka! ãrĩyupʉ.

14 Ĩgʉ̃ irasũ ãrĩmakʉ̃: —Yʉ Opʉ, yʉ ĩgʉ̃sãnorẽ neõ baañabea. Ñerãrẽ, mʉ gʉare baadorebirinerãrẽ neõ baabea, ãrĩyupʉ.

15 Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ dupaturi ãrĩnemoyupʉ doja: —Yʉ: “Õãrã ããrĩ́ma”, ãrĩrãrẽ, ĩgʉ̃sãrẽ: “Ñerã, baaya marĩrã ããrĩ́ma”, ãrĩbirikõãka!

16 Ʉrea ĩgʉ̃rẽ irire ĩmuadero pʉrʉ, iri gasirore ʉ̃mʉgasigue ãĩmʉrĩãkõãyupʉ doja.

17 Pedro: “¿Naásũ ãrĩdʉaro irikuri iri yʉre ĩmuadea?” ãrĩ gũñarikʉripoe Cornelio iriuanerã ĩgʉ̃ ããrĩrĩ́ wii makãpʉro: “¿Simṍya wii noógue ããrĩ́rĩ?” ãrĩ sẽrẽñarã ejañurã.

18 Irogue eja, iri wii marãrẽ: “¿Õõta ããrĩ́rĩ, Simón Pedro wãĩkʉgʉ?” ãrĩ oeñurã.

19 Pedro ĩgʉ̃ ĩãdeare gũñagʉ̃ iriyupʉ dapa. Ĩgʉ̃ irire gũñaripoe Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ ĩgʉ̃rẽ: —Ĩãka! Ʉ̃ma ʉrerã ãmarã́ yáma mʉrẽ.

20 Murĩgora dijapurumuka! “¿Naásũ waarokuri yʉre?” ãrĩ, neõ gũñarikʉro marĩrõ ĩgʉ̃sã merã waaka! Yʉ ĩgʉ̃sãrẽ iriuabʉ mʉrẽ, ãrĩyupʉ Pedrore.

21 Ĩgʉ̃ irasũ ãrĩmakʉ̃ pégʉ, Pedro dija, ĩgʉ̃sãrẽ: —Yʉta ããrã mʉsã ãmagʉ̃́. ¿Nasirirã aarari? ãrĩyupʉ.

22 Ĩgʉ̃sã ĩgʉ̃rẽ ãrĩñurã: —Surara opʉ Cornelio wãĩkʉgʉ gʉare iriuami. Ĩgʉ̃ õãrĩrẽ irigʉ, Marĩpʉre goepeyari merã bʉremugʉ̃ ããrĩ́mi. Ããrĩpererã judío masaka ĩgʉ̃rẽ: “Õãgʉ̃ ããrĩ́mi”, ãrĩ ĩãma. Sugʉ Marĩpʉre wereboegʉ mʉrẽ ĩgʉ̃ya wiigue waadoregʉ siiudoreayupʉ. Mʉ ĩgʉ̃ pʉro waamakʉ̃, mʉ wererire pégʉkumi. Irasirirã mʉrẽ siiurã aarirã́ iriabʉ, ãrĩñurã.

23 Ĩgʉ̃sã irasũ ãrĩmakʉ̃ pégʉ, Pedro: “Ñajãrika! Õõ kãrĩka dapagã ñamirẽ!” ãrĩyupʉ. Gajinʉ gapʉ ĩgʉ̃sã merã waakõãyupʉ. Gajirãde Jope marã Jesúre bʉremurã ĩgʉ̃sã merã wapikʉwãgãñurã.

24 Gajinʉ gapʉ Cesareaguere ejañurã. Cornelio gapʉ, ĩgʉ̃yarãrẽ, ĩgʉ̃ merãmarãdere ĩgʉ̃ya wiigue siiu neeõ, Pedrore yúyupʉ.

25 Pedro ĩgʉ̃ya wii ejamakʉ̃, Cornelio makãpʉrogue bokatĩrĩgʉ̃ wiria, ñadʉkʉpuri merã ejamejãyupʉ ĩgʉ̃rẽ bʉremugʉ̃.

26 Ĩgʉ̃ irasirimakʉ̃ ĩã, Pedro gapʉ ĩgʉ̃rẽ tʉ̃ãwãgũnú: —Wãgãnʉgãka! Yʉde mʉ irirosũta masakʉ ããrã, ãrĩyupʉ.

27 Ĩgʉ̃ya wiigue weretamu ñajãrã, Pedro wárã masaka irogue nerẽanerãrẽ bokajayupʉ.

28 Irasũ bokajagʉ, ĩgʉ̃sãrẽ ãrĩyupʉ: —Gʉa judío masaka ããrĩrã́, judío masaka ããrĩmerãya wiiriguere ñajãrã, Moisés gʉare pídeare tarinʉgãbukoa. Mʉsã irire õãrõ masĩa. Marĩpʉ gapʉ gaji bumarãrẽ: “Ñerã ããrĩ́ma”, ãrĩdorebirami yʉre.

29 Irasirigʉ mʉ iriuanerã yʉre siiurimakʉ̃, “Waabea”, ãrĩrõ marĩrõ mata aarabʉ. Dapagora yʉ õõgue ejasĩã, mʉsãrẽ: “¿Nasiribu yʉre siiuari?” ãrĩ sẽrẽñadʉakoa, ãrĩyupʉ.

30 Cornelio ĩgʉ̃rẽ ãrĩyupʉ: —Wapikʉrinʉ taria i horanota tres ããrĩmakʉ̃, i wii yʉ bere, Marĩpʉre sẽrẽripoe gũñaña marĩrõ sugʉ ʉ̃mʉ suríro bʉro goseriñe sãñagʉ̃ deyoa:

31 “Cornelio, Marĩpʉ mʉ sẽrẽrĩrẽ pémi. Mʉ boporãrẽ iritamurĩdere ĩãmi”, ãrĩmi yʉre.

32 “Mʉyarã ʉ̃marẽ iriuka, Jopegue Simón Pedro wãĩkʉgʉre siiudoregʉ. Ĩgʉ̃ gajigʉ Simón wãĩkʉgʉ waimʉrã gasirire ãmugʉ̃́ya wiigue wádiya tʉro ããrĩrĩ́ wiigue ããrĩ́mi. Ĩgʉ̃ mʉ pʉro ejagʉ, mʉrẽ weregʉkumi”, ãrĩ weremi yʉre.

33 Irasirigʉ mata yaarã ʉ̃marẽ mʉrẽ siiudoregʉ iriuabʉ. Irasirigʉ mʉ gʉa pʉro õãrõ aarayo. Marĩ ããrĩpererã õõrẽ Marĩpʉ ĩũrõ ããrã. Irasirirã ããrĩpereri mʉrẽ Marĩpʉ weredorerire mʉ gʉare weremakʉ̃ pédʉakoa, ãrĩyupʉ Cornelio Pedrore.

34 Ĩgʉ̃ irasũ ãrĩmakʉ̃ pégʉ, Pedro ãsũ ãrĩ werenʉgãyupʉ ĩgʉ̃sãrẽ: —Yʉ dapagoragueta pémasĩa. Diayeta ããrã. Marĩpʉ marĩ ããrĩpererãrẽ surosũ ĩãmi.

35 Irasirigʉ ããrĩpereri bumarã ĩgʉ̃rẽ bʉremu, õãrĩrẽ irirãnorẽ ĩãbéobirikumi.

36 Marĩpʉ ĩgʉ̃ya kerere judío masakare pídi ããrĩmí. “Jesucristo merã siñajãrĩ bokarãkuma”, ãrĩdi ããrĩmí. Ĩgʉ̃ta ããrĩpererã Opʉ ããrĩ́mi.

37 Ããrĩpereri gʉa judío masaka ããrĩrĩ́ nikũgue waadeare õãrõ masĩkoa mʉsã. Juan masakare bue, ĩgʉ̃sãrẽ deko merã wãĩyemi. Ĩgʉ̃ irasiriadero pʉrʉ, Jesús Galileague buenʉgãmi.

38 Idere masĩkoa mʉsã. Ĩĩ Jesús Nazaretmʉrẽ Marĩpʉ Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ merã ĩgʉ̃rẽ turarire sĩdi ããrĩmí. Marĩpʉ ĩgʉ̃ merã ããrĩníkõãdi ããrĩmí. Irasirigʉ Jesús masakare õãrĩrẽ irigorenami. Noó ĩgʉ̃ waaró ããrĩpererã wãtĩ doreri irirãrẽ taumi.

39 Gʉa judío masaka ããrĩrĩ́ nikũgue Jerusalẽ́guedere ããrĩpereri ĩgʉ̃ irideare ĩãbʉ. Irogue ĩgʉ̃rẽ curusague pábiatú wẽjẽma.

40 Ĩgʉ̃sã wẽjẽkeremakʉ̃, ʉrenʉ waaró merã Marĩpʉ gapʉ ĩgʉ̃rẽ masũkõãdi ããrĩmí. Ĩgʉ̃rẽ masũ, pʉrʉ gʉare deyoamakʉ̃ irimi, ĩgʉ̃ dupaturi okarire masĩburo, ãrĩgʉ̃.

41 Jesús ããrĩpererã masakare deyoabiridi ããrĩmí. Gʉa ditare deyoami. Ĩgʉ̃ deyoamakʉ̃, gʉa ĩgʉ̃ merã baa, iiríbʉ. Iripoegueta Marĩpʉ gʉare beyedi ããrĩmí, Jesúre ĩgʉ̃ masũadire ĩãmurãrẽ.

42 Marĩpʉ Jesúreta masaka ããrĩpererã okarãrẽ, boanerãdere: “Õãrãrẽ taugʉkoa, ñerã gapʉre wajamoãgʉkoa!” ãrĩ beyebure pídi ããrĩmí. Irire masakare weredoremi gʉare Jesús.

43 Ããrĩpererã Jesúre bʉremurãrẽ Marĩpʉ ĩgʉ̃sã ñerõ irideare kãtigʉkumi, ãrĩrĩrẽ gojanerã ããrĩmá ããrĩpererã Marĩpʉya kerere weredupiyunerã, ãrĩ wereyupʉ Pedro Cornelioya wii nerẽanerãrẽ.

44 Pedro werenírĩrẽ pérãguere Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ dijijayupʉ.

45 Ĩgʉ̃ ejadero pʉrʉ, ĩgʉ̃sã gajirã ya merã werenímasĩbirideare werenínʉgã, ʉsʉyari merã Marĩpʉre: “Õãtarigʉ ããrã mʉ”, ãrĩ bʉremuñurã. Ĩgʉ̃sã irasũ ãrĩmakʉ̃ pérã, Pedro merã irogue ejanerã judío masaka Jesúre bʉremurã pégʉkakõãñurã. “Marĩpʉ Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃rẽ iriumi judío masaka ããrĩmerãdere”, ãrĩñurã.

47 Irasirigʉ Pedro ĩgʉ̃ merãmarãrẽ ãrĩyupʉ: —Marĩpʉ Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃rẽ marĩ judío masakare iriuderosũta ĩĩsãdere iriumi. Irasirirã ĩgʉ̃sã Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃rẽ opamakʉ̃ ĩãrã, marĩ ĩgʉ̃sãrẽ deko merã wãĩyebirikõãrã, ãrĩmasĩña máa.

48 Irasirirã: “Mʉsã Jesucristore bʉremurã ĩgʉ̃yarã ããrã”, ãrĩ wãĩyeka ĩgʉ̃sãrẽ! ãrĩ wereyupʉ Pedro ĩgʉ̃ merãmarãrẽ. Ĩgʉ̃sãrẽ wãĩyeadero pʉrʉ, Pedrosãrẽ: “Yoaweyaripoe dujaka gʉa merã dapa!” ãrĩñurã.