John 4 in Siriano

1 Jesús buerã, Juan buerã nemorõ wárã ããrĩrĩ́ kerere, Jesús, Juan nemorõ masakare wãĩyeri kerere, fariseo bumarã péñurã.

2 Ĩgʉ̃sã iri kerere pékeremakʉ̃, Jesús gapʉ ĩgʉ̃ basi masakare wãĩyebirimi. Gʉa ĩgʉ̃ buerã gapʉ ĩgʉ̃sãrẽ wãĩyebʉ.

3 Fariseo bumarã iri kerere péadeare masĩgʉ̃, Jesús Judea nikũgue ããrãdi, Galilea nikũ gapʉ gʉare siiu, goedujáami.

4 Galileague goedujáagʉ, Samaria nikũgue tariwãgãmi.

5 Iro tariwãgãgʉ̃, iri nikũma makã Sicar wãĩkʉri makãgue ejami. Iri makã, Jacob iripoeguemʉ ĩgʉ̃ magʉ̃ Josére sĩdea nikũ pʉro ããrĩbʉ́.

6 Iroguere deko gobe Jacob iridea gobe ããrĩbʉ́. Jesús yoaro aaradi, garibore, iri gobe pʉro siñajã eja doami. Goeripoe ejaburi dupiyuro ããrĩbʉ́.

7 Ĩgʉ̃ irogue doaripoeta gʉa ĩgʉ̃ buerã makãgue baari wajarirã waabʉ. Gʉa waadero pʉrʉ, iri gobeguere sugo nomeõ Samariamo deko wágo ejayupo. Igo irogue ejamakʉ̃ ĩãgʉ̃, Jesús igore ãrĩyupʉ: —Yʉre deko tĩãka!

9 Ĩgʉ̃ irasũ ãrĩmakʉ̃ pégo, ĩgʉ̃rẽ ãrĩyupo: —¿Nasirigʉ mʉ judío masakʉ ããrĩkeregʉ, yʉre Samariamorẽ: “Deko tĩãka!” ãrĩ sẽrẽrĩ? ãrĩyupo. Iripoere judío masaka Samaria marã merã neõ gãmesʉribirima. Irasirigo irasũ ãrĩyupo ĩgʉ̃rẽ.

10 Igo irasũ ãrĩmakʉ̃, Jesús ãrĩyupʉ: —Mʉ Marĩpʉ masakare sĩrĩrẽ masĩgõ, yʉdere masĩgõ, yʉre: “Okari sĩrĩ dekore sĩka”! ãrĩ sẽrẽboakuyo. Mʉ sẽrẽmakʉ̃, yʉ iri dekore sĩboakuyo, ãrĩyupʉ.

11 Ĩgʉ̃ irasũ ãrĩmakʉ̃, ĩgʉ̃rẽ ãrĩyupo doja: —Mʉ deko ãĩburi sorore opabea, i gobe ʉ̃kʉ̃ãgoráa. ¿Noógue mʉ i okari sĩrĩ deko bokagʉkuri?

12 Iripoegue marĩ ñekʉ̃ Jacob i gobema dekore iirídi ããrĩmí. Ĩgʉ̃ pũrã, ĩgʉ̃yarã ejorãde iirínerã ããrĩmá. Ĩgʉ̃ marĩrẽ i gobere pídi ããrĩmí. ¿Mʉ gapʉ ĩgʉ̃ nemorõ masĩgʉ̃ ããrĩ́rĩ? ãrĩyupo.

13 Jesús igore yʉjʉyupʉ: —Ããrĩpererã i gobema deko iirírã, dupaturi ñemesiburi oparãkuma.

14 Yʉ sĩburi gapʉre iirírã, neõ ñemesiburi opabirikuma. Ĩgʉ̃sãrẽ ĩgʉ̃sãya yʉjʉpũrãrĩguere deko ũmayoro irirosũ ããrĩrokoa. Irasirirã i merã perebiri okari oparãkuma, ãrĩyupʉ.

15 Ĩgʉ̃ irasũ ãrĩmakʉ̃ pégo, ĩgʉ̃rẽ ãrĩyupo: —Iri dekore sĩka yʉre! Mʉ yʉre sĩmakʉ̃, yʉ neõ dupaturi ñemesiburi opabirikoa. Irasũ ããrĩmakʉ̃, i gobeguere neõ dupaturi deko wágo aaribirikoa pama, ãrĩyupo.

16 Jesús igore ãrĩyupʉ: —Mʉ marãpʉre siiugo waaka! Ĩgʉ̃rẽ siiu, õõgue ĩgʉ̃ merã dupaturi aarika! ãrĩyupʉ.

17 Igo ĩgʉ̃rẽ yʉjʉyupo: —Yʉ, marãpʉ marĩgõ ããrã. Jesús igore ãrĩyupʉ: —Mʉ yʉre: “Marãpʉ marĩgõ ããrã”, ãrĩgõ, diayeta yʉjʉa.

18 Mʉ su mojõmarã ʉ̃ma merã marãpʉkʉsiadibʉ. Dapagora mʉ merã ããrĩgʉ̃́ mʉ marãpʉ diaye ããrĩbemi, mʉ ĩgʉ̃rẽ neõ mojõsʉabiribʉ. Irasiriro mʉ yʉjʉri diayeta ããrã.

19 Ĩgʉ̃ irasũ ãrĩmakʉ̃ pégo, ãrĩyupo: —“Mʉ Marĩpʉya kerere weredupiyurimasʉ̃ ããrĩkoa”, ãrĩ gũñáa yʉ.

20 Gʉa ñekʉ̃sãmarã Samaria marã sigʉ ʉ̃tãʉ̃gue Marĩpʉre bʉremunerã ããrĩmá. Mʉsã judío masaka gapʉ gʉare: “Jerusalẽ́gue Marĩpʉre bʉremurõ ããrã. Irogue Marĩpʉre bʉremurã waaka!” ãrã gʉare mʉsã, ãrĩyupo.

21 Igo irasũ ãrĩmakʉ̃ pégʉ, Jesús ãsũ ãrĩyupʉ: —Yʉ werenírĩrẽ péka! Pʉrʉgue mʉsã i ʉ̃tãʉ̃guere, Jerusalẽ́guedere Marĩpʉre bʉremurã waabirikoa. Mʉsã irasiriburo mérõgã dʉyáa.

22 Mʉsã Samaria marã mʉsã bʉremugʉ̃rẽ masĩbea. Gʉa judío masaka gapʉ gʉa bʉremugʉ̃rẽ õãrõ masĩa. Ĩgʉ̃ masakare taubu judío masakʉ ããrĩ́mi.

23 Marĩpʉre diayeta bʉremurã ĩgʉ̃sãya yʉjʉpũrãrĩgue bʉremurãkuma. Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ bʉremurãrẽ ãsũta bʉremurõ gããmemi. Ĩgʉ̃rẽ ãsũ bʉremuripoe ejaro, dapagorare ejasiáa.

24 Marĩpʉ deyomarĩgʉ̃ ããrĩ́mi. Irasirigʉ ĩgʉ̃rẽ bʉremurãya yʉjʉpũrãrĩgue ããrĩ́mi. Irasirirã ĩgʉ̃sãya yʉjʉpũrãrĩgue diayeta ĩgʉ̃rẽ bʉremurõ gããmea ĩgʉ̃sãrẽ, ãrĩyupʉ.

25 Ĩgʉ̃ irasũ ãrĩmakʉ̃, ĩgʉ̃rẽ ãrĩyupo: —Yʉ masĩa. Mesías, Marĩpʉ iriudi Cristo aarigʉkumi. Ĩgʉ̃ aarigʉ́, marĩrẽ ããrĩpererire weregʉkumi, ãrĩyupo.

26 Igo irasũ ãrĩmakʉ̃ pégʉ, ãsũ ãrĩ deyoromuyupʉ: —Yʉ mʉ merã werenígʉ̃ Marĩpʉ iriudita ããrã, ãrĩyupʉ Jesús.

27 Ĩgʉ̃sã irasũ weretamuripoe gʉa baari wajarirã ejanerã Jesús pʉrogue goedujajabʉ. Ĩgʉ̃ sugo nomeõ Samariamo merã werenímakʉ̃ ĩãrã, ĩãgʉkakõãbʉ. Ĩgʉ̃rẽ neõ: “¿Ñeénorẽ gããmeari? o ¿ñeénomarẽ igo merã wereníari?” ãrĩ sẽrẽñabiribʉ Jesúre.

28 Pʉrʉ nomeõ igo deko wárisorore irota béodobokõã, makãgue waakõãmo. Irogue ejago, masakare wereyupo:

29 —Náka, mʉsãde ĩãrã aarika! Sõõ sugʉ ʉ̃mʉ́ʉ ããrãmi. Ĩgʉ̃ ããrĩpereri yʉ irideare masĩpeokõãmi, irire werepeokõãmi yʉre. ¿Ĩgʉ̃ Cristo, Marĩpʉ iriudi ããrĩkuri? ãrĩyupo igoya makã marãrẽ.

30 Igo irasũ ãrĩmakʉ̃ pérã, Jesús pʉrogue ĩgʉ̃rẽ ĩãrã waañurã.

31 Ĩgʉ̃sã ĩgʉ̃ pʉro aariburi dupiyuro gʉa ĩgʉ̃rẽ ãrĩbʉ: —Buegʉ, gʉa mʉrẽ ãĩriadea baarire baaka! ãrĩ sĩadibʉ.

32 Jesús gapʉ gʉare ãrĩmi: —Yʉ baari opáa, irire mʉsã masĩbea.

33 Ĩgʉ̃ irasũ ãrĩmakʉ̃ pérã, gʉa basi ãsũ ãrĩ gãme sẽrẽñapʉroribʉ: —¿Gajipoe irirã gajirã ĩgʉ̃rẽ baari ejoayuri? ãrĩbʉ.

34 Jesús gapʉ gʉare ãrĩmi: —Yʉre iriudi gããmerĩrẽ irigʉ, ĩgʉ̃ yʉre moãdoredeare iriyuwarikʉgʉ, baayapigʉ irirosũ ããrã.

35 Mʉsã ãsũ ãrã: “Wapikʉrã abe dʉyáa, ĩgʉ̃sã otedea dʉka sĩburo”. Yʉ gapʉ mʉsãrẽ ãsũ ãrã: “Ĩgʉ̃sã otederore ĩãka! Dʉka borerire searipoe ejasiáa”.

36 Sugʉ otedea dʉkare searimasʉ̃ ĩgʉ̃ moãdea wajare wajatami. Marĩpʉya werenírĩrẽ weregʉ ĩgʉ̃ irirosũ ããrĩ́mi. Ĩgʉ̃ wererire pérã, yʉre bʉremuma. Irasirirã ʉ̃mʉgasigue perebiri okarire oparãkuma. Ĩgʉ̃sã, ĩgʉ̃ otedea dʉka seari irirosũ ããrĩ́ma. Irasirirã oterimasʉ̃, ĩgʉ̃ otedea dʉkare searimasʉ̃ irirosũ ããrĩrã́, ʉsʉyama, masaka yʉre bʉremumakʉ̃ ĩãrã.

37 Masaka ãsũ ãrĩ werewʉakuma: “Sugʉ masakʉ otekumi. Pʉrʉ gajigʉ i otedea dʉkare seakumi”, ãrĩkuma. Ĩgʉ̃sã irasũ ãrĩ werewʉadea diayeta ããrã.

38 Iripoegue Marĩpʉya werenírĩrẽ weredupiyunerã oterimasã irirosũ ããrĩnerã ããrĩmá. Dapagora yʉ mʉsãrẽ iriua. Mʉsã ĩgʉ̃sã iripoegue otedea dʉkare searimasã irirosũ ããrã. Irasirirã ĩgʉ̃sã moãdea wajare mʉsã wajatarã irirosũ ããrã. Ĩgʉ̃sã moãderoguere moãwekabejarã irirosũ irirã yáa, ãrĩmi Jesús.

39 Samariamo makãgue ejadero pʉrʉ: “Sõõ ããrãdi ããrĩpereri yʉ irideare masĩpeokõãmi”, ãrĩmakʉ̃ pérã, wárã iri makã marã Jesúre bʉremuñurã.

40 Irasirirã Jesús pʉro aarirã́, ĩgʉ̃rẽ: “Gʉa merã dujaka!” ãrĩ sẽrẽma. Ĩgʉ̃sã irasũ ãrĩmakʉ̃ pégʉ, Jesús ĩgʉ̃sã merã penʉ dujami.

41 Ĩgʉ̃ wererire pérã, gajirãde wárã ĩgʉ̃rẽ bʉremuma.

42 Irasirirã nomeõrẽ ãrĩma: —Gʉa mʉ wereadea ditare pérã, Jesúre bʉremuadabʉ. Dapagora tamerãrẽ gʉa basi ĩgʉ̃ wererire pésĩã, ĩgʉ̃rẽ bʉremua. Gʉa masĩa. Ĩgʉ̃ diayeta Marĩpʉ iriudi, i ʉ̃mʉ marãrẽ peamegue waabonerãrẽ taugʉ ããrĩ́mi, ãrĩma.

43 Jesús penʉ Samariague ããrãdi, Galilea nikũgue waami.

44 Iro dupiyuro Jesús ãsũ ãrĩdi ããrĩmí: “Marĩpʉya kerere weredupiyugʉre ĩgʉ̃ya nikũ marã ĩgʉ̃rẽ bʉremubema”, ãrĩdi ããrĩmí.

45 Galileague ejamakʉ̃, iro marã ĩgʉ̃rẽ õãrõ bokatĩrĩñeãma. Iro dupiyuro ĩgʉ̃sãde Jerusalẽ́gue pascua bosenʉ ĩãrã ejanerã ããrĩmá. Irasirirã ããrĩpereri Jesús irogue irideare ĩãnerã ããrĩmá.

46 Jesús Galileague ejadero pʉrʉ, Caná wãĩkʉri makãgue ĩgʉ̃ dekoreta igui deko iridea makãgue goemi. Iri makãguere sugʉ Galilea marã opʉ dokamʉ ããrĩmí. Ĩgʉ̃ magʉ̃ Capernaum wãĩkʉri makãgue ããrĩgʉ̃́, pũrĩrikʉgʉ iriyupʉ.

47 Irasirigʉ opʉ dokamʉ, Jesús Judeague ããrãdi ĩgʉ̃ Galileague ejari kerere pégʉ, Jesús pʉro aarimí. Ãsũ ãrĩ sẽrẽmi ĩgʉ̃rẽ: —Yʉ magʉ̃ boabu iriami. Ĩgʉ̃rẽ taubosagʉ aarika! ãrĩmi.

48 Ĩgʉ̃ irasũ ãrĩmakʉ̃ pégʉ, Jesús ãrĩmi: —Marĩpʉ turari merã yʉ iri ĩmurĩrẽ ĩãbirikererã, neõ yʉre bʉremubea mʉsã, ãrĩmi.

49 Opʉ dokamʉ gapʉ Jesúre ãrĩmi: —Gʉa Opʉ, yʉ magʉ̃ boaburo dupiyuro aarika!

50 Jesús ĩgʉ̃rẽ ãrĩmi: —Mʉya wiigue dujáaka! Mʉ magʉ̃ okagʉkumi, ãrĩmi. Opʉ dokamʉ, ĩgʉ̃ irasũ ãrĩrĩrẽ pégʉ, bʉremurĩ merã ĩgʉ̃ya wiigue dujáakõãmi.

51 Ĩgʉ̃ya wiigue ejawãgãriripoe ĩgʉ̃rẽ moãboerã bokatĩrĩ wereñurã: —Mʉ magʉ̃ okami, ãrĩñurã.

52 Ĩgʉ̃sã irire ãrĩmakʉ̃ pégʉ: “¿Naásũ ããrĩmakʉ̃ õãrĩ?” ãrĩ sẽrẽñayupʉ. Ĩgʉ̃sã ĩgʉ̃rẽ ãrĩñurã: —Ñamika goeripoe pʉrʉgãta nimakʉri tariabʉ ĩgʉ̃rẽ, ãrĩñurã.

53 Irasũ ãrĩmakʉ̃ pégʉ, ĩgʉ̃ pagʉ ãrĩyupʉ: “Jesús yʉre: ‘Mʉ magʉ̃ okagʉkumi’, ãrĩ wereripoeta nimakʉri tariakuyo”, ãrĩyupʉ. Irasirigʉ, ããrĩpererã ĩgʉ̃ya wii marã merã Jesúre bʉremuyupʉ.

54 Jesús Judea ããrãdi dupaturi Galileague ejadero pʉrʉ, opʉ dokamʉ magʉ̃rẽ ĩgʉ̃ tauadea merã Caná wãĩkʉri makãgue pea Marĩpʉ turari merã iri ĩmumi.