2 Corinthians 4:4 in Kenga 4 Jeegen ese se aal maakɗe do Isa ki eyo, taa *Ɓubm sitange, naan̰ ɓo raa kɛn do *duni ki se, gaasɗe ɔŋ jeel ɔk mɛtin̰ eyo taa naaɗe Ꞌkɔŋ kaakŋ gɔtn wɔɔr gɛn Labar Jigan gɛn al‑Masi se eyo. Ey num kɛse ɓo kɛn taaɗn *nookŋ al‑Masi, ɔɔ al‑Masi se naan̰ ɓo kɛn tec Raa mala mala se.
Other Translations King James Version (KJV) In whom the god of this world hath blinded the minds of them which believe not, lest the light of the glorious gospel of Christ, who is the image of God, should shine unto them.
American Standard Version (ASV) in whom the god of this world hath blinded the minds of the unbelieving, that the light of the gospel of the glory of Christ, who is the image of God, should not dawn `upon them'.
Bible in Basic English (BBE) Because the god of this world has made blind the minds of those who have not faith, so that the light of the good news of the glory of Christ, who is the image of God, might not be shining on them.
Darby English Bible (DBY) in whom the god of this world has blinded the thoughts of the unbelieving, so that the radiancy of the glad tidings of the glory of the Christ, who is [the] image of God, should not shine forth [for them].
World English Bible (WEB) in whom the god of this world has blinded the minds of the unbelieving, that the light of the Gospel of the glory of Christ, who is the image of God, should not dawn on them.
Young's Literal Translation (YLT) in whom the god of this age did blind the minds of the unbelieving, that there doth not shine forth to them the enlightening of the good news of the glory of the Christ, who is the image of God;
Cross Reference Matthew 4:8 in Kenga 8 Tɛr Bubm sitange tɔɔɗ ɓaansin̰ do ko kɛn jɛrlɛ ɔɔ taaɗin̰ taa naaŋ gaarin̰gen do naaŋ ki paac ute nakŋ kaakŋ bɛɛɗege.
John 1:14 in Kenga 14 Debm kɛn kꞋdaŋin̰ Taara se, tɛɗga debkilimi ɔɔ naan̰ ɓaaɗo iŋg daanjege tu ɔɔ naaje se jꞋaakga *nookin̰a; ɔɔ nookŋ naan̰ se Bubin̰ Raa ɓo ɛɗin̰o, naan̰ ɓo Goonin̰ kalaŋ lak se. Ɔɔ naan̰ se, debm bɛɛ aak eyo ɔɔ taaɗ taar mɛt ki ɔɔ kɛn taaɗ jeege tu jaay ɔlɗen naaɗe jeel Raa mala mala se kic ɓo, naan̰a.
John 1:18 in Kenga 18 Nam nam ɓii kalaŋ aak te Raa eyo. Num Goonin̰ kalaŋ lakŋ tiŋg te Bubin̰ tɛlɛ se ɓo, taaɗ jeege tu ɔlɗen naaɗe jeel Raa se.
John 8:12 in Kenga 12 Isa ɗeek jeege tu daala ɔɔ: «Maam se, mꞋgɔtn wɔɔr gɛn jeege paac. Debm kɛn ɓaaɗoga mɛtum ki se, naan̰ se lee maakŋ gɔt kɛn ɔɔɗ eyo. Gaŋ naan̰ se Ꞌkɔŋ gɔtn wɔɔr kɛn an̰ tɔɔɗn kɔl gɔtn kɛn naan̰ an kɔŋ kaaja.»
John 12:31 in Kenga 31 Ɓɔrse kaaɗn kɛn Raa an kɔjn̰ bɔɔrɔ do jeege tun do naaŋ ki se aanga. Ɓiin se ɓo *Ɓubm sitange, naan̰ ɓo Gaar jee kusin̰gen do naaŋ ki se, jꞋan̰ tuurin̰ naatn.
John 12:35 in Kenga 35 Isa tɛrlɗen ɔɔ: «Gɔtn wɔɔr kɛn lee wɔɔrsen gɔtɔ se, kaaɗin̰ ɔɔpga gɔɔrɔ. Kaaɗ kɛn naan̰ utu se, Ꞌleeki maakŋ gɔt kɛn wɔɔr se, taa bin se gɔtn ɔɔɗ se asen naar kɔkŋ do jise ki eyo. Taa debm lee maakŋ gɔt kɛn ɔɔɗ se lɛ, naan̰ jeel gɔtn naan̰ ɓaan se eyo.
John 12:40 in Kenga 40 Ɗeere, jee se Raa turumɗenga kaamɗege ɔɔ tɛɗɗen naaɗe tɛɗga jee do‑mɔŋgge taa kaamɗe kaakŋ kɔkŋ gɔt eyo ɔɔ biɗe booy kɔkŋ taar eyo ɔɔ ute maakɗe kic naaɗe kɔŋ booy kuun jaay aɗe tɛrl ro maam ki, ey num kaaɗ kɛn naane se, maam Raa mꞋaɗen kaaja.
John 12:45 in Kenga 45 Ɔɔ debm kɛn aakumga maam se, aakga Debm kɛn ɔlumo se kici.
John 14:9 in Kenga 9 Isa ɗeekin̰ ɔɔ: «Do dɔkin̰ maam mꞋtiŋg ute naase se ɓo ɔɔ naai Ꞌjeelum ey ne Pilip? Debm aakumga maam se, naan̰ se aakga Raa Bubu. Gɛn ɗi jaay ɗeekum ɔɔ: ‹ꞋTaaɗjen tu Raa Bubu se?›
John 14:30 in Kenga 30 Naan ki se maam mꞋkɔŋ taaɗn dɛn te naase ey sum, taa gaar gɛn do naaŋa se utu Ꞌɓaaɗo. Naɓo ɗeere, naan̰ se ɔk tɔɔgɔ dom ki eyo.
John 15:24 in Kenga 24 Nakŋ kɔɔɓgen maam mꞋtɛɗ daanɗe ki kɛn ɓii kalaŋ nam tɛɗin̰ te ey se, kɛn maam jaay mꞋtɛɗin̰ te ey num, naaɗe kɔŋ Ꞌtɛɗn jee kusin̰ge eyo. Num ɓɔrse nakŋ‑kɔɔɓgen maam mꞋtɛɗɗesin̰ se naaɗe aakin̰ga ute kaamɗe. Ute naan̰ se kic ɓo naaɗe ɔɔɗ undum maam te Bubuma.
John 16:11 in Kenga 11 Ɔɔ maak‑saapm kɛn naaɗe ɔk do kɔjn̰ bɔɔr kɛn Raa utu kɔjn̰ do jeege tu se lɛ, taa gaar do naaŋ ki se bɔɔrɔ oocga don̰ ki.
Acts 26:18 in Kenga 18 Maam mꞋɔli gɔtɗe ki se taa aɗe kɔɔɗn kaamɗe Ꞌkaaka. Ute naan̰ se jaay ɓo, naaɗe aɗe teecn̰ maakŋ gɔt kɛn ɔɔɗ se, ɔɔ aɗe ɓaa gɔt kɛn wɔɔrɔ. Ɔɔ naaɗe aɗe teecn̰ maakŋ ji *Ɓubm sitange tu ɔɔ Ꞌɓaa gɔtn Raa ki taa Raa se aɗen tɔɔl *kusin̰ɗege ɔɔ naaɗe kɔŋ bɛɗɗe ute jee Raagen *salal se taa naaɗe aalga maakɗe do maam ki.›
1 Corinthians 10:20 in Kenga 20 Ɓɛrɛ gɔtɔ! Naaɗe se tɔɔl sɛr eyo. Naɓo aan gɔɔ sɛrkŋ naaɗe lee tɔj se lɛ, sitange tu ey num Raa ki eyo. Taa naan̰ se ɓo maam mꞋje naase aki Ꞌdɔɔkŋ ute sitange eyo.
2 Corinthians 3:8 in Kenga 8 daala, mɛt kando Raa Ꞌtaaɗn nookin̰a jeege tu, kaaɗ kɛn Nirl Salal tɛɗn naabin̰ se.
2 Corinthians 3:11 in Kenga 11 Ɗeere, dɔɔkŋ kɛn Raa dɔɔko do dɔkin̰ ute jeege se tiŋg te gɛn daayum eyo. Ute naan̰ se kic ɓo Raa taaɗga nookin̰a, num mɛt kando dɔɔkŋ kɛn Raa dɔɔko kiji ute jeege gɛn daayum se, magal cir naan̰ se dɔkɔ.
2 Corinthians 3:14 in Kenga 14 Num gaŋ gaan Israɛlge se ɔŋ booy ɔk mɛtn taar se eyo. Jaaki kic ɓo, mɛtjilɗege booy ɔk ey kici. Kɛn naaɗe jaay dooy Kitapm kɛn Raa dɔɔko do dɔkin̰ ute jeege se, naaɗe booy ɔk mɛtn nakgen se eyo aan gɔɔ jeelɗe se kꞋdeebin̰ga deeb ute kala. Anum deb dɔɔkga ute al‑Masi jaay ɓo kala se tɛɗn gɔtɔ ɔɔ naan̰ se booy ɔk mɛtn taar se.
2 Corinthians 3:18 in Kenga 18 Ɔɔ naajegen paacn̰ jꞋaalkiga maakjege do al‑Masi ki se, kal daan kaamjege tu se, Raa ɔɔɗin̰ga naata. Naajege jꞋaakki nookŋ Mɛljege ɔɔ nookin̰ se tɛɗjeki naajege kꞋtecin̰ki tece. Bin ɓo nookŋ Raa jꞋaakin̰ gɔtn naajege tu se, daayum ziiɗn ɓaa ute naanin̰a. Kɛse ɓo naabm Nirl Mɛljege tɛɗin̰a.
2 Corinthians 4:6 in Kenga 6 Taa Raa ese sum ɓo kɛn ɗeeko ɔɔ: Ɔn̰ gɔtn wɔɔr se, Ꞌwɔɔr maakŋ gɔt kɛn ɔɔɗɔ, ɔɔ naan̰ ɓo debm Ꞌwɔɔrjen maakjege kici. Ɔɔ gɔtn wɔɔr ese ɓo taaɗjeki nookŋ Raa ɔɔ nookŋ Raa ese se ɓo kɛn jꞋaakin̰ wɔɔr kɛlɛŋ daan kaam Isa al‑Masi ki se.
Ephesians 2:2 in Kenga 2 Naase iŋgkiro bini kici kaaɗ kɛn se naase uunkiro taar *Ɓubm sitange. Naan̰ ɓo debm kɛn utu iŋg ɔs gaara daan maakŋ raa ute do naaŋa. Naan̰ ɓo kɛn ɓɔrse utu iŋg tɛɗ naaba maakŋ jeege tun baate tookŋ taar *Raa se.
Ephesians 6:12 in Kenga 12 Kuɗn bɔɔr naajege se ute jikilimge eyo, num kuɗn bɔɔr naajege se ute sitange kɛn utu tiŋg daan maakŋ raa ute do naaŋa, naaɗe se ɓo kɛn utu iŋg maakŋ gɔt kɛn ɔɔɗɔ ɔɔ ɔk tɔɔgɔ do jeege tu se.
Philippians 2:6 in Kenga 6 Naan̰ kɛn Raa mala mala se, ute naan̰ se kic ɓo naan̰ tɔnd te mɛt eyo ɔɔ tɛɗ te ron̰ gɛn kaasn te Raa eyo.
Colossians 1:15 in Kenga 15 Ɓii kalaŋ tap ɓo nam aak te Raa eyo. Num, kɛn Goonin̰ Isa jaay ɓaaɗo do naaŋ ki se, naan̰ ɓo tec aan gɔɔ Raa mala ɔɔ naan̰ ɓo taaɗ Raa se jeege tu. Aan gɔɔ maakŋ ɓee ki goon paraga ɓo naana se, Isa *al‑Masi kic ɓo, nakgen Raa aalɗeno paac se, naan̰ ɓo naanɗe ki.
Colossians 1:27 in Kenga 27 Ɔɔ jee Raagen ese se ɓo Raa uunoga doa gɛn taaɗn nakŋ bɛɛ ɔɔ jiga kɛn jeege jeelo te mɛtin̰ eyo kɛn Raa tɛɗin̰ taa jeegen Yaudge eyo. Nakŋ se naan̰ ɓo al‑Masi kɛn utu iŋg maakse ki se ɔɔ ute ɗoobm naan̰ se ɓo, naase ɔndki doa gɛn kɛnd maakŋ *nookŋ Raa ki.
1 Timothy 1:11 in Kenga 11 Taar kɛn maam mꞋtaaɗ se kɛse ɓo Labar Jiga kɛn gɛn Isa *al‑Masi kɛn taaɗ *nookŋ Raa. Kɛse naan̰ Raa kɛn bɛɛki num jeege an̰ tɔɔm se ɓo ɛɗumo Labar Jiga se kaam jima.
Titus 2:13 in Kenga 13 jꞋaki kaakŋ kaam ɓii kɛn Isa *al‑Masi aɗe ɓaa, naan̰ ɓo debm naaje jꞋɔndki dojege don̰ ki. Naan̰ ɓo Raa magal Debm Kaaja ɔɔ debm tɔɔgɔ.
Hebrews 1:3 in Kenga 3 Goon ese se ɓo kɛn taaɗ *nookŋ Raa kɛn wɔɔr gɔtɔ kɛlɛŋ ɔɔ naan̰ se tec Raa mala mala. Ute taar naan̰ kɛn ɔk tɔɔgɔ se ɓo, nakgen ɓaa se paac naan̰ tɛɗɗe utu tiŋg gɔtɗe ki. Kɛn naan̰ jaay tug *kusin̰ jikilimge aas sum se, naan̰ ook ɓaa iŋg maakŋ raa ki do ji daam Raa Sidburku ki.
2 Peter 1:19 in Kenga 19 Do naan̰ ki se tɛr naajege jꞋɔkki taar jee gɛn taaɗ taar teeco taar Raa ki. Ɔɔ taar naaɗege se taar mɛc ɔɔ kɛn naase jaay iŋg uɗki bi do ki se, taar se mɛt ki. Taa taar naaɗege se tec aan gɔɔ lɔɔmpɔ kɛn iŋg wɔɔr gɔtn kɛn ɔɔɗɔ kɔr bini gɔtɔ kiipi ɔɔ k‑dijn̰, kɛn kꞋdaŋin̰ bɛbɛlɛ se, aɗe kooko ɔɔ asen wɔɔr maakse.
1 John 2:8 in Kenga 8 Gaŋ taar kɛn maam mꞋraaŋsen gɛn tɛɗa se, naan̰ se kiji kici. Naan̰ se ɓo kɛn Isa *al‑Masi tɛɗin̰o ɗeere ɔɔ ɓɔrse naase kic utu Ꞌlee Ꞌtɛɗin̰ki se. Taa gɔtn ɔɔɗ se deel deele ɔɔ gɔtn wɔɔr mala se, baagga wɔɔr gɔtɔ.
1 John 5:19 in Kenga 19 KꞋjeelki naajege se kꞋtɛɗkiga jee Raage, num gaŋ jee do naaŋ ki paac se naaɗe se kaam ji Bubm jee kusin̰ge.
Revelation 20:2 in Kenga 2 Ɔɔ k‑lamaga se naan̰ ɓaa iij‑ɔkin̰a. K‑lamagŋ se naan̰ ɓo wɔɔjn̰ do dɔkin̰a ɔɔ naan̰ ɓo Bubm sitangen kɛn kꞋdaŋin̰ Iblis se kici. Gɔtn se naan̰ dɔɔkin̰ te zin̰ziri gɛn ɓaara dupu.