1 John 3:12 in Waorani 12 Mïnitö Cäïnö wodi baï wïï ïedäni. Mäningä edæ wënæ nänö pæ̈ingä baï ingaingä inte tömengä nänö tönïñacä ingante näëmæ̈ wæ̈nongä wængacäimpa. Ayæ̈ quïnante tömengä ingante wæ̈nongacäï. Edæ tömengä nämä nänö cæïnö wënæ wënæ cæïnonque ïñonte, Tömengä tönïñacä nänö cæïnö wæætë nö cæïnonque ï, ante adinque mänömaï beyænque Cäïnö wodi tömengä nänö tönïñacä ingante wæ̈nongacäimpa.
Other Translations King James Version (KJV) Not as Cain, who was of that wicked one, and slew his brother. And wherefore slew he him? Because his own works were evil, and his brother's righteous.
American Standard Version (ASV) not as Cain was of the evil one, and slew his brother. And wherefore slew he him? Because his works were evil, and his brother's righteous.
Bible in Basic English (BBE) Not being of the Evil One like Cain, who put his brother to death. And why did he put him to death? Because his works were evil and his brother's works were good.
Darby English Bible (DBY) not as Cain was of the wicked one, and slew his brother; and on account of what slew he him? because his works were wicked, and those of his brother righteous.
World English Bible (WEB) unlike Cain, who was of the evil one, and killed his brother. Why did he kill him? Because his works were evil, and his brother's righteous.
Young's Literal Translation (YLT) not as Cain -- of the evil one he was, and he did slay his brother, and wherefore did he slay him? because his works were evil, and those of his brother righteous.
Cross Reference Matthew 13:19 in Waorani 19 Awënë Wængonguï Odeye nempo æbänö cæte quëwenguïï, ante mönö apæ̈nedö ante önömoncaque ëñëninque waocä mïmöno pönënämaï ingä ïninque tömengä mïmöno nänö ëñënïnö incæ wënæ në wïwa cæcä ïnongä inte pö ö ængampa. Mäningä në pönënämaï ingä ïñömö taadö wedeca eyepodïmö baï ingampa.
Matthew 13:38 in Waorani 38 Gönea botö änïñömö baï ïinguipo impa. Tömëmö waïmö botö änïmö baï ïnäni guiquënë Awënë Odeye ingante näni ëñencabo ïnänipa. Ömentacoo botö änincoo baï ïnäni guiquënë wënæ inte në ëñënäni ïñönäni
Matthew 23:35 in Waorani 35 Mänömaï wënæ wënæ cæyömïni edæ ñöwomïni beyænque tömää inguipoga wepæ̈ aa bedinque näate baquïmïnidö anguënë. Edæ Adäö wodi wengä Abedo në nö cægaingä wepæ̈ tönö ayæ̈ quëwente në ëñente cædäni ïnänite godö wæ̈nönäni wængaïnäni tönö tömënäni tömänäni wepæ̈ beyæ̈ mïnitö näate wæcæmïnimpa. Ayæ̈ mïnitö Wængonguï oncö ñæ̈næncö boyæ̈ iya täimpaa gäänë ongöninque Bedequiya wengä Tacadiya ingante godö wæ̈nömïni wængä ïninque tömengä wepæ̈ näate wæmïnipa.
Matthew 27:23 in Waorani 23 Änäni ëñëninque Pidato ayæ̈, —Ïñæmpa quïnö wënæ wënæ cæcantawo. Äñongä tömënäni godömenque yedæ äninque adodö, —Ämi awäa timpote wæ̈nönäni wængäe.
Luke 11:51 in Waorani 51 Edæ tömänäni näni wæ̈nongaïnö ante edæ ñöwomïni mïni pante wæquinque impa. Edæ mä pönï wæ̈nöninque docä Abedo wodi ingante adocanque wæ̈nongä wængacäimpa. Ïincayæ̈ ate Wængonguï oncö ñæ̈næncö boyæ̈ näni iya täimpaa gäänë ongöñongante Tacadiya wodi ingante wæ̈nönäni nänö wænganca wadäni nanguï ïnäni ïnänite wæ̈nönäni wængadänimpa. Incæte Wængonguï, Mïnitö mæ̈mæ̈idi nänömoidi ingaïmïni inte tömënäni näni wæ̈nongaï beyænque wepæ̈ näate baï wentamö entawëñömïnite botö wæætë ñöwomïni ïmïnite pämo wæcæmïnimpa, ante Wængonguï angampa,” ante Itota apæ̈negacäimpa.
John 10:32 in Waorani 32 Tömënäni dicacoo wææmpo æ̈ñönänite Itota tömënäni ïnänite, —Botö mïnitö weca botö Mæmpo nänö angaï baï nanguï bamönengæ̈ odömonte cætabopa. Ædö botö bamönengæ̈ cædïnö ante adinque mïnitö botö ïmote dicaca tacacæ cæmïnii.
John 15:19 in Waorani 19 Waodäni në inguipogaque quëwënäni näni cabo wacä ingä wacä ingä waadete pönënäni ïnänipa. Mïnitö inguipogaque näni quëwencabo tönö adomïni ïmïni baï tömënäni mïnitö ïmïnite adobaï waadete pönencædönänimpa. Wæætë mïnitö inguipoga näni quëwencabo tönö adomïni ïnämaï ïmïnipa. Ïñæmpa wëënëñedë mïnitö inguipoga quëwëñömïnite botö do mïnitö ïmïnite apænte æntabopa. Mänömaï beyæ̈ në inguipogaque quëwënäni ïñömö mïnitö ïmïnite pïïnäni ïnänipa.
John 18:38 in Waorani 38 Äñongante Pidato, —Æcämë näwangä angää, angacäimpa. Pidato mänömaï apæ̈nedinque wæætë oodeoidi weca oncö boyæ̈ taodinque apæ̈necantapa. —Ïingä quïnö wënæ wënæ cæcä ingampa, ante ëñënämaï ïmopa. Ïninque botö dicæ tömengä ingante apænte anguïmo ïmogaa.
Acts 7:52 in Waorani 52 Mïnitö wæ̈mæ̈idi doyedë Wængonguï beyæ̈ në apæ̈negaïnäni ïnänite togænte päninque adocanque ingante ata cæpodämaï inte tömänäni ïnänite togænte pangadänimpa. Edæ në apæ̈nedäni, Në nö entawënongä inte ponguingä ingampa, ante apæ̈neyönänite tömënäni ïnänite do wæ̈nönäni wængadänimpa. Ñöwo ïñömö tömënäni näni, Ponguingä, angaingä incæ do pongä adinque mïnitö godö wæ̈nömïnitapa töö.
1 Thessalonians 2:14 in Waorani 14 Oodeabæ ïñömö Wængonguï ingante godongämæ̈ näni pönencabo ïñömö tömengä nempo quëwëñönänite oodeoidi tömënäni ïnänite togænte pänäni wædäni baï mïnitö mönitö tönïñamïni ïñömïni mïnitö ömæ ïñömö në quëwënäni incæ mïnitö ïmïnite adobaï cædäni wæmïnitapa. Mänömaï cædäni wædinque mïnitö Oodeabæ ïñömö Wængonguï ingante godongämæ̈ näni pönencabo wædäni baï adobaï wæmïni bamïnitapa.
Hebrews 11:4 in Waorani 4 Abedo wodi ïñömö Wængonguï nänö angaïnö ante wede pönëninque, Wængonguï quï, ante nö cæte godöninque Caïnö wodi wæætë önömonque nänö godönö baï wïï godongacäimpa. Tömengä mänömaï wede pönente cæcä adinque Wængonguï, Abedo bitö nö cæte pönömi æ̈mopa, ante apæ̈negacäimpa. Ïninque do wænte gogaingä ïnongä incæte Abedo wodi, Botö wede pönente cægaï baï adobaï wede pönente cæedäni, ante ñöwo ganca ayæ̈ apæ̈nete baï apæ̈necampa.
Hebrews 12:24 in Waorani 24 Wængonguï, Botö pönö cæbo ate mïnitö Ao ämïni ïninque mönö godongämæ̈ waa cæte quëwengæ̈impa, ante nänö angaïnö ante Itota, Ïinque bacæ̈impa, ante ædæmö badongacäimpa. Mïnitö ïñömö në badongaingä weca do pömïni ïmïnipa. Abedo wodi wepæ̈ onguipoiya gowecä adinque Wængonguï wæætë në wæ̈nöningä ingante, Botö weca ongönämaï gobäwe, angacäimpa. Itota wepæ̈ wïï Abedo wodi wepæ̈ baï ïmæ̈ adinque Wængonguï wæætë, Itota wepæ̈ petæ̈ petæ̈ gowedïmæ̈ beyænque botö weca pöedäni, ante cægacäimpa. Mänïmæ̈ Itota wepæ̈ nänö petæ̈ petæ̈ gowegaïñömö mïnitö do ponte baï ëwocamïnipa.
1 Peter 4:4 in Waorani 4 Tömënäni ïñömö baonque ante näni godö toïnëwënö ante cæcæte ante pogodo gote baï cædinque mïnitö ïmïnite, Ponguënë quëwënänii, ante ancaa änänipa. Mïnitö gomö adinque tömënäni tönö godongämæ̈ godämaï ïmïni adinque tömënäni wæætë, Quïmæ̈ awincaque gomö awëmïnii, ante edæ pïinte änewënänipa.
1 John 2:13 in Waorani 13 Mæmpomïni ëñëedäni. Mïnitö edæ, Wëënëñedë në ingaingä ingante do ate baï pönengaïmïni ïmïni beyænque botö mïnitö ïmïnite yewæ̈mömopa. Onguïñæ̈mïni tæcæ pæmïni ëñëedäni. Mïnitö edæ godömenque tæ̈ï ëmömïni ïmïni inte wënæ awënë ingante Baa ante gänä cæmïni beyænque botö mïnitö ïmïnite yewæ̈mömopa. Wëñæ̈mïni ëñëedäni. Mïnitö edæ mönö Mæmpo Wængonguï ingante do ate baï pönengaïmïni ïmïni beyænque botö mïnitö ïmïnite yewæ̈mömopa.
1 John 3:8 in Waorani 8 Në wënæ wënæ cæcä guiquënë wënæ pæ̈ingä baï inte adocä nempo quëwengampa. Edæ wëënëñedë wënæ awënë nänö wënæ wënæ cægaï baï cöwë wënæ wënæ cæcampa. Mänömaï beyæ̈ Wængonguï Wengä ïñömö wënæ awënë nänö wënæ wënæ cægaïnö ante wo ëwencæte ante inguipoga ponte ëñagacäimpa.
Jude 1:11 in Waorani 11 Tömënäni edæ näni Ca ca wæquinque baquïnö anguënë. Caïnö wodi nänö gogaïnö incæ edæ do godänipa. Ayæ̈ Badäö wodi, Nanguï æncæboimpa, ante cædinque tömengä nänö oda cægaïnö incæ tömënäni ïñömö adodö ante pogodo godinque, Godömenque nanguï æncæboimpa, ante oda cædänipa. Ayæ̈ Codee wodi, Awënëidi ïnänite wido cæcæ̈impa, ante nänö cægaïnö baï cædinque ñöwodäni näni wænguinque adobaï cædänipa.
Revelation 17:6 in Waorani 6 Wængonguï quïnäni ingaïnäni tönö Itota ingante ante apæ̈nedäni beyæ̈ në wængaïnäni tömënäni wepæ̈ bete baï mäningä onquiyængä quidi quidi dowænte baï ingä botö atabopa. Tömengä ingante adinque botö ancai guïñente wætabopa.