Romans 11 in Siriano

1 Irasirigʉ mʉsãrẽ ire sẽrẽñagʉra. ¿Marĩpʉ Israel bumarãrẽ: “Yaarã ããrĩ́ma”, ãrĩdero pʉrʉ, ĩgʉ̃sãrẽ béokõãyuri? Béobiridi ããrĩmí. Yʉde Israel bumʉ, Abraham parãmi ããrĩturiagʉta Benjamĩ́ya bumʉ ããrã.

2 Iripoegue Marĩpʉ Israel bumarãrẽ ĩgʉ̃yarã ããrĩburo, ãrĩgʉ̃, beyedi ããrĩmí. Ĩgʉ̃ irasũ beyenerãrẽ béobemi. Mʉsã Marĩpʉya kerere weredupuyudi Elías ĩgʉ̃rẽ: “Israel bumarã waja opama”, ãrĩdeare masĩkoa. Irire Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue ãsũ ãrĩ gojadi ããrĩmí:

3 “Yʉ Opʉ, Israel bumarã mʉya kerere weredupuyurimasãrẽ wẽjẽkõãma. Mʉrẽ sĩdea soepeorore tuúmeédijukõãma. Irasirigʉ ĩgʉ̃sã watope yʉ sugʉta mʉrẽ bʉremua. Yʉ irasũ ããrĩmakʉ̃ ĩãrã, yʉdere wẽjẽdʉama”, ãrĩ gojadi ããrĩmí.

4 Ĩgʉ̃ irasũ ãrĩmakʉ̃ pégʉ, Marĩpʉ ãsũ ãrĩ yʉjʉdi ããrĩmí: “Mʉ, sugʉta ããrĩbea. Yaarã siete mil ããrĩ́ma. Ĩgʉ̃sãrẽ iritamubʉ. Irasirirã yʉre õãrõ bʉremuma. Baal wãĩkʉgʉ keori weadeare neõ bʉremubema. Irasirigʉ mʉrẽ wẽjẽdʉarãrẽ güibirikõãka!” ãrĩdi ããrĩmí.

5 Elías ããrĩripoe Marĩpʉ ĩgʉ̃ beyenerãrẽ iritamuderosũta daporadere Israel bumarã watopere surãyeri ĩgʉ̃ beyenerãrẽ iritamumi. Irasirirã ĩgʉ̃rẽ bʉremuma. Ĩgʉ̃sãrẽ bopoñarĩ merã ĩãsĩã, beyedi ããrĩmí.

6 Ĩgʉ̃sã iririkʉrire ĩãgʉ̃ meta beyedi ããrĩmí. Ĩgʉ̃sãrẽ bopoñagʉ̃ beyedi ããrĩmí. Ĩgʉ̃sã õãrõ iriadero pʉrʉ ĩgʉ̃sãrẽ beyegʉ, bopoñagʉ̃ meta iribokumi. Ĩgʉ̃sã õãrĩrẽ iridea waja ããrĩbokuyo.

7 Ãsũ ããrã. Israel bumarã ĩgʉ̃sã iriri merã, Marĩpʉ ĩgʉ̃sãrẽ: “Õãrã ããrĩ́ma”, ãrĩ ĩãmakʉ̃ gããmekererã, ĩgʉ̃sã Marĩpʉ merã õãrõ ããrĩburire neõ bokabema. Irasirirã Marĩpʉyare neõ pémasĩmerã dujama. Marĩpʉ beyenerã gapʉ ĩgʉ̃ merã õãrõ ããrĩ́ma.

8 Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: “Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ gããmemerãrẽ ĩgʉ̃yare pémasĩbirimakʉ̃ yámi. Irasirirã diayemarẽ pékererã, pémasĩbema. Ĩgʉ̃ iririre ĩãkererã, ĩãmasĩbema. Daporaguedere irasũta ããrĩníkõãma”, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́.

9 Davide ãsũ ãrĩdi ããrĩmí Marĩpʉre: Israel bumarã bosenʉrĩ irirã ñerõ yáma. Irasirigʉ, ĩgʉ̃sã ñerĩrẽ iriri merã ĩgʉ̃sãrẽ wajamoãsũmurã ããrĩmakʉ̃ irika!

10 Ĩgʉ̃sãrẽ pémasĩmerã, koye ĩãmerã irirosũ waamakʉ̃ irika! Ʉ̃mʉrikʉ nʉkʉ̃rĩ ũũmarã sũgũ pũrĩsũrã irirosũ ñerõ tarimakʉ̃ irika! ãrĩdi ããrĩmí David Marĩpʉre.

11 Gaji mʉsãrẽ sẽrẽñanemogʉra. ¿Judío masaka Jesucristore bʉremubirimakʉ̃, Marĩpʉ ĩgʉ̃sãrẽ béopeokõãyuri? Béopeobiridi ããrĩmí. Ĩgʉ̃sã Cristore irasũ bʉremubirimakʉ̃, daporare judío masaka ããrĩmerã gapʉ Marĩpʉ taumurã ããrĩ́ma. Ĩgʉ̃sãrẽ ĩgʉ̃yarã waamakʉ̃ yámi, judío masakade ĩgʉ̃sãrẽ ĩãkũĩ, ĩgʉ̃sãde Cristore bʉremuburo, ãrĩgʉ̃.

12 Judío masaka Cristore bʉremubirisĩã, Marĩpʉ ĩgʉ̃sãrẽ: “Yʉ pũrãrẽ õãrĩ sĩgʉra”, ãrĩdeare opabema. Irasirirã judío masaka ããrĩmerã gapʉ Cristore bʉremurã, irire oparãkuma. Pʉrʉ judío masaka Cristore bʉremumakʉ̃, ããrĩpererãrẽ i ʉ̃mʉ marãrẽ nemorõ õãrõ waarokoa.

13 Daporare mʉsãrẽ judío masaka ããrĩmerãrẽ weregʉra. Jesucristo yʉre mʉsãrẽ judío masaka ããrĩmerãrẽ ĩgʉ̃ya kerere weredoregʉ pími. Ire weregʉ, ubugora irigʉ meta yáa.

14 Ĩgʉ̃yare weregʉ, gajipoe irigʉ surãyeri yaarãrẽ judío masakare mʉsãrẽ ĩãkũĩmakʉ̃ iribokoa, ĩgʉ̃sãde Jesucristore bʉremuburo, ãrĩgʉ̃. Ĩgʉ̃rẽ bʉremurã, tausũrãkuma ĩgʉ̃ merã õãrõ ããrĩmurã.

15 Marĩpʉ judío masakare Cristore bʉremumerãrẽ béomakʉ̃, gajerã gapʉ ĩgʉ̃ merã siuñajãrĩ opama. Judío masakade ĩgʉ̃rẽ bʉremumakʉ̃, õãtarirokoa. Ĩgʉ̃sã boanerãgue masãnerã irirosũ Marĩpʉ merã perebiri okarire oparãkuma.

16 Ãsũ ããrã. Pã́ iriri merã suru iripʉroridiru Marĩpʉre sĩmakʉ̃, ããrĩpereri iri pã́ iriri Marĩpʉya ããrã. Yukʉ nʉgʉ̃rĩ Marĩpʉya ããrĩmakʉ̃, irigʉ dʉpʉride ĩgʉ̃ya ããrã. Gʉa ñekʉ̃ Abraham, irigʉ nʉgʉ̃rĩ irirosũ ããrĩdi ããrĩmí. Marĩ Jesucristore bʉremurã Abraham parãmerã ããrĩturiarã ããrã. Irasirigʉ Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ: “Yaagʉ ããrĩ́mi”, ãrĩ ĩãderosũta marĩdere: “Yaarã ããrĩ́ma”, ãrĩ ĩãmi.

17 Judío masaka olivogʉ dʉpʉri irirosũ ããrĩ́ma. Ĩgʉ̃sã irasũ ããrĩkerepʉrʉ, su dʉpʉrire ditibéoderosũ Marĩpʉ surãyeri ĩgʉ̃sãrẽ béodi ããrĩmí. Pʉrʉ iri dʉpʉri ããrĩderore gajigʉ olivo makãnʉ́ʉmʉma dʉpʉrire puriñeãtuadoregʉ, wiiri, puúñeãturosũ iridi ããrĩmí. Irasiriderosũ mʉsãrẽ judío masaka ããrĩmerãrẽ ĩgʉ̃yarã ñajãmakʉ̃ iridi ããrĩmí. Irasirirã mʉsã judío masaka ããrĩbirikererã, ããrĩpereri Marĩpʉ Abraham parãmerã ããrĩturiarãrẽ õãrĩrẽ sĩgʉra, ãrĩdeare mʉsãde ñeãnerã ããrĩbʉ́.

18 Mʉsãrẽ ĩgʉ̃ irasirimakʉ̃: “Gʉa judío masaka nemorõ õãrã ããrã”, ãrĩ gũñabirikõãka! Ire gũñaka! Judío masaka olivogʉ Marĩpʉ otedi irirosũ ããrĩ́ma. Mʉsã gapʉ irigʉgue ĩgʉ̃ ãĩtúdea dʉpʉri irirosũ ããrã. Irasirigʉ judío masaka merã mʉsãrẽ iritamumi. Mʉsã merã meta ĩgʉ̃sãrẽ iritamumi.

19 Mʉsã judío masaka ããrĩmerã gapʉ ãsũ ãrĩbokoa: “Surãyeri judío masakare, olivogʉ dʉpʉrire ditibéoderosũ Marĩpʉ ĩgʉ̃sãrẽ béodi ããrĩmí. Irasũ béogʉ, gaji dʉpʉrire irigʉgue ĩgʉ̃ ãĩtúderosũ marĩrẽ pídi ããrĩmí, ĩgʉ̃yarã ããrĩmurãrẽ”, ãrĩbokoa mʉsã.

20 Irasũta ããrã. Ĩgʉ̃sã Jesucristore bʉremubiridea waja Marĩpʉ ĩgʉ̃sãrẽ béodi ããrĩmí. Irasirigʉ mʉsãdere Cristore bʉremubirimakʉ̃, ĩgʉ̃yarã ããrĩmakʉ̃ iribiribodi ããrĩmí. Irasirirã: “Gʉa judío masaka nemorõ õãrã ããrã”, ãrĩ gũñabirikõãka mʉsã! Irasũ ãrĩmerãta Marĩpʉre õãrõ goepeyari merã bʉremuka!

21 Pʉrorima dʉpʉri irirosũ judío masaka Marĩpʉyarã ããrĩpʉrorinerã ããrĩmá. Mʉsã gapʉ ĩgʉ̃sã pʉrʉ ĩgʉ̃yarã waanerã ããrĩbʉ́. Irasirigʉ Marĩpʉ ĩgʉ̃yarã ããrĩpʉrorinerã ĩgʉ̃rẽ bʉremubirimakʉ̃, ĩgʉ̃sãrẽ béodi ããrĩmí. Mʉsã ĩgʉ̃rẽ bʉremubirimakʉ̃, ĩgʉ̃sãrẽ béoderosũta mʉsãdere béogʉkumi.

22 Marĩpʉ õãrõ irigʉ bopoñarĩrẽ, ĩgʉ̃ turari merã wajamoãrĩrẽ pémasĩka! Ĩgʉ̃rẽ bʉremumerãrẽ wajamoãgʉkumi. Irasirikeregʉ, mʉsã piriro marĩrõ ĩgʉ̃rẽ bʉremunímakʉ̃, mʉsãrẽ õãrõ irigʉkumi. Ĩgʉ̃rẽ bʉremubirimakʉ̃, ñerĩ dʉpʉrire ĩgʉ̃ ditibéoderosũta mʉsãdere béogʉkumi.

23 Judío masaka ĩgʉ̃ béosũnerã Jesucristore bʉremumakʉ̃, ĩgʉ̃sãrẽ yukʉ dʉpʉrire ditibéodeare dupaturi irigʉgueta ãĩtúro irirosũ irigʉkumi, ĩgʉ̃yarã ñajãmakʉ̃ irigʉ. Ĩgʉ̃ sugʉta ĩgʉ̃ turari merã irire irimasĩmi.

24 Mʉsã judío masaka ããrĩmerã olivo makãnʉ́ʉmʉma dʉpʉri irirosũ ããrã. Judío masaka gapʉ ĩgʉ̃ beyepʉrorinerã ããrĩmá. Olivogʉ Marĩpʉ otedi irirosũ ããrĩ́ma. Mʉsã irigʉgue ĩgʉ̃ ãĩtúdea dʉpʉri irirosũ ããrã. Irasirigʉ Marĩpʉ mʉsãrẽ ĩgʉ̃yarã ñajãmakʉ̃ iridi ããrĩmí. Mʉsãrẽ irasirikeregʉ, judío masakare ĩgʉ̃ beyepʉrorinerã gapʉre mʉsã nemorõ ĩgʉ̃yarã dupaturi ñajãmakʉ̃ irimasĩmi.

25 Yaarã, masaka iripoegue masĩbirideare, Marĩpʉ ĩgʉ̃ gũñaderosũta iriburire weregʉra mʉsãrẽ: “Gʉa judío masaka nemorõ masĩpeokõãa”, ãrĩ gũñabirikõãburo, ãrĩgʉ̃. Wárã judío masaka Marĩpʉyare pémasĩturabema dapa. Marĩpʉ judío masaka ããrĩmerãrẽ: “Bʉremurãkuma”, ãrĩnerãkʉta Cristore bʉremudero pʉrʉ, judío masakade bʉremurãkuma.

26 Ĩgʉ̃sã irasũ bʉremumakʉ̃, ããrĩpererã Israel bumarãrẽ Marĩpʉ ĩgʉ̃sã peamegue waabonerãrẽ taugʉkumi. Ĩgʉ̃ya werenírĩ gojadea pũgue ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: Jerusalẽ́gue, Sión wãĩkʉri makãgue, judío masakaya makãgue ĩgʉ̃sãrẽ taubu aarigʉkumi. Ĩgʉ̃sãrẽ Jacob parãmerã ããrĩturiarãrẽ ĩgʉ̃sã ñerĩrẽ béogʉkumi.

27 Marĩpʉ ãsũ ãrĩmi: “Ĩgʉ̃sãrẽ ñerĩrẽ béogʉ, yʉ ĩgʉ̃sãrẽ ãrĩdeare irigʉkoa”, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́.

28 Inʉguere wárã judío masaka Jesucristoya kerere pédʉamerã, Marĩpʉre ĩãturirã ããrĩ́ma. Ĩgʉ̃sã irasũ ããrĩmakʉ̃, mʉsã judío masaka ããrĩmerã gapʉ Cristore bʉremunʉgãbʉ. Irasirigʉ Marĩpʉ judío masaka ñekʉ̃sãmarã ĩgʉ̃ beyenerã ĩgʉ̃sã ããrĩmakʉ̃, ĩgʉ̃sãrẽ ããrĩturiarãdere maĩmi.

29 “Ĩgʉ̃sãrẽ õãrĩrẽ sĩgʉra”, ãrĩ gũñadeare gorawayubemi. Ĩgʉ̃ ãrĩderosũta ĩgʉ̃ beyenerãrẽ õãrĩrẽ diayeta sĩgʉkumi.

30 Iripoeguere mʉsãde Marĩpʉ dorerire tarinʉgãnerã ããrĩbʉ́. Inʉguere judío masaka Marĩpʉ dorerire ĩgʉ̃sã tarinʉgãmakʉ̃ ĩãgʉ̃, mʉsã gapʉre bopoñarĩ merã ĩãmi.

31 Daporare judío masaka ĩgʉ̃ dorerire tarinʉgãrã ããrĩ́ma. Ĩgʉ̃sã irasũ ããrĩkerepʉrʉ, Marĩpʉ mʉsãrẽ bopoñarĩ merã ĩãrõsũta, ĩgʉ̃sãdere bopoñarĩ merã ĩãmi.

32 Ãsũ ããrã. Marĩpʉ ããrĩpererã masakare ĩgʉ̃ dorerire ĩgʉ̃sã tarinʉgãmakʉ̃, ĩgʉ̃sãrẽ peresu irigʉ irirosũ iridi ããrĩmí, pʉrʉgue ĩgʉ̃ ããrĩpererãrẽ bopoñarĩ merã ĩãrĩrẽ masĩburo, ãrĩgʉ̃.

33 Marĩpʉ marĩrẽ bopoñatarigʉ, turatarigʉ, ããrĩpererire masĩpeogʉ ããrĩ́mi. Irasirirã marĩ ĩgʉ̃ gũñarĩrẽ, ĩgʉ̃ iriburire õãrõ pémasĩbea.

34 Ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́ Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue: “Masaka marĩ Opʉ gũñarĩrẽ õãrõ pémasĩbema. Irasirirã ĩgʉ̃rẽ: ‘Ãsũ irika!’ ãrĩ weremasĩbema.

35 Marĩpʉre gajino sĩ, pʉrʉ: ‘Marĩrẽ wajamomi’, neõ ãrĩmasĩbema”, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́.

36 Marĩpʉ ããrĩpererire iridi ããrĩmí. Ĩgʉ̃ turari merã ããrĩpererire ããrĩmakʉ̃ iridi ããrĩmí. Irasiriro ããrĩpereri ĩgʉ̃ya dita ããrã. Irasirirã ããrĩpererã ĩgʉ̃rẽ: “Õãtaria mʉ”, ãrĩ, ʉsʉyari sĩníkõãrã! Irasũta irirã!