Romans 1 in Siriano

1 Yʉ Pablo, Jesucristore moãboegʉ ããrã. Marĩpʉ yʉre ĩgʉ̃ masakare tauri kerere buedoregʉ beyepími.

2 Iripoegue Marĩpʉ ĩgʉ̃yare weredupuyunerãrẽ iri kerere weredi ããrĩmí. Irasirirã irire ĩgʉ̃ya werenírĩ gojadea pũgue gojanerã ããrĩmá.

3 Ĩgʉ̃sã gojadea, Marĩpʉ magʉ̃ marĩ Opʉ Jesucristoya kere ããrã. Ĩgʉ̃ta i ʉ̃mʉguere marĩ irirosũ dupʉkʉgʉ deyoagʉ, David parãmi ããrĩturiagʉ ããrĩdi ããrĩmí.

4 Ĩgʉ̃, Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃rẽ opagʉ ããrĩ́mi. Ĩgʉ̃ boadero pʉrʉ, Marĩpʉ ĩgʉ̃ turari merã ĩgʉ̃rẽ masũdi ããrĩmí ããrĩpererãrẽ: “Diayeta yʉ magʉ̃ ããrĩ́mi”, ãrĩ ĩmugʉ̃.

5 Ĩgʉ̃ta gʉare õãrõ irigʉ, Jesucristo merã ĩgʉ̃yare weredoregʉ pími, ããrĩpereri buri marãrẽ ĩgʉ̃rẽ bʉremurãno ĩgʉ̃ dorerire iriburo, ãrĩgʉ̃.

6 Mʉsãdere Jesucristoyarã ããrĩburo, ãrĩgʉ̃, beyedi ããrĩmí.

7 Irasirigʉ yʉ mʉsãrẽ Marĩpʉ beyenerãrẽ ããrĩpererã Roma marãrẽ õãdorea. Marĩpʉ ããrĩnígʉ̃, marĩ Opʉ Jesucristo mʉsãrẽ õãrõ iritamu, siuñajãrĩ merã ããrĩrikʉmakʉ̃ iriburo.

8 Ire mʉsãrẽ werepʉrorigʉra. Ããrĩperero marã masaka, mʉsã Jesucristore bʉremurĩrẽ werenípereakõãma. Irire pégʉ, Jesucristo iritamurĩ merã Marĩpʉre ʉsʉyari sĩa.

9 Ããrĩpereri yʉ turari merã Marĩpʉ yʉre dorerosũta masakare ĩgʉ̃ magʉ̃ya kerere werea. Irasirigʉ ĩgʉ̃rẽ sẽrẽrikʉ, mʉsãya ããrĩburire sẽrẽbosaníkõãa. Marĩpʉ irire masĩmi.

10 Irasirigʉ Marĩpʉre: “Mʉ yʉre Romague iriudʉagʉ, yʉ waaburire ãmuyuka!” ãrĩ sẽrẽnáa.

11 Mʉsã pʉro ejagʉ, gũñaturari merã Jesúre bʉremunemoburo, ãrĩgʉ̃, ĩgʉ̃yare weredʉakoa, Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ yʉre iritamurõsũta mʉsãdere iritamuburo, ãrĩgʉ̃.

12 Marĩ Jesúre bʉremurã ããrã. Irasirirã mʉsã, yʉ ĩgʉ̃rẽ bʉremumakʉ̃ ĩãrã, nemorõ gũñaturarãkoa. Yʉde, mʉsã ĩgʉ̃rẽ bʉremumakʉ̃ ĩãgʉ̃, gũñaturagʉkoa.

13 Yaarã, yʉ mʉsã pʉro waadʉarire masĩmakʉ̃ gããmekoa. Gajero marã masaka yʉ Jesúya kerere weremakʉ̃ pérã, ĩgʉ̃rẽ bʉremuma. Irasirigʉ mʉsãya makã marãdere irire weregʉ waadʉakoa, ĩgʉ̃sãde ĩgʉ̃rẽ bʉremuburo, ãrĩgʉ̃.

14 Marĩpʉ yʉre ããrĩpererãrẽ iri kerere weredoremi. Paga makãrĩ marãrẽ, mʉtã makãrĩ marãrẽ, masĩrãrẽ, masĩmerãdere weredoremi.

15 Irasirigʉ mʉsãya makã marãrẽ Jesúre bʉremumerãrẽ ĩgʉ̃ya kerere bʉro weredʉakoa.

16 Masaka iri kerere pérã, ĩgʉ̃rẽ bʉremunʉgãrãkuma. Irasirigʉ Marĩpʉ ããrĩpererã Jesúre bʉremurãrẽ ĩgʉ̃ turari merã taugʉkumi, perebiri peamegue waabirikõãburo, ãrĩgʉ̃. Judío masaka, judío masaka ããrĩmerãde iri kerere pé, ĩgʉ̃rẽ bʉremumakʉ̃, Marĩpʉ ĩgʉ̃sãrẽ taugʉkumi. Irasirigʉ yʉ, gʉyasĩrĩrĩ marĩrõ gũñaturari merã iri kerere werea.

17 Iri kere ãsũ ãrã. Marĩpʉ Jesucristore bʉremurã direta: “Õãrã ããrĩ́ma”, ãrĩ ĩãmi. Marĩpʉya kerere gojadea pũguedere ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: “Marĩpʉ irasũ bʉremurãrẽ: ‘Õãrã ããrĩ́ma’, ãrĩ ĩãmi. Irasirirã ĩgʉ̃ merã ããrĩníkõãrãkuma”, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́.

18 Marĩpʉ masakare ĩgʉ̃yamarẽ õãrõ masĩmakʉ̃ yámi. Ĩgʉ̃ irire masĩmakʉ̃ irikerepʉrʉ, ñerĩrẽ yáma. Irasirirã Marĩpʉya diayemarẽ masĩmerã dujama. Irasirigʉ Marĩpʉ ʉ̃mʉgasigue ããrĩgʉ̃́ ããrĩpererã diayemarẽ irimerãrẽ, ñerõ irirãrẽ ĩgʉ̃ bʉro wajamoãburire masĩmakʉ̃ yámi.

20 Marĩpʉ deyomarĩgʉ̃ ããrĩkerepʉrʉ, ĩgʉ̃ neõgorague i ʉ̃mʉrẽ ããrĩpereri iridea merã ĩgʉ̃ perebiri turarire, ĩgʉ̃yamarẽ masĩsũa. Irasirirã masaka ĩgʉ̃rẽ: “Masĩbirisĩã, waja opabea”, ãrĩmasĩbirikuma.

21 Marĩpʉyamarẽ masĩkererã, ĩgʉ̃rẽ: “Õãtaria mʉ”, ãrĩ bʉremubema. Ĩgʉ̃ õãrõ irikerepʉrʉ, ĩgʉ̃rẽ: “Õãa”, ãrĩ, ʉsʉyari sĩbema. Irasirirã ĩgʉ̃yare pémasĩmerã dujama. Ñerĩ direta gũñarĩ opama. Irasiriro ĩgʉ̃sã gũñarĩguere naĩtĩãrõ irirosũ ããrã.

22 “Gʉa masĩrã ããrã”, ãrĩkererã, Marĩpʉyare neõ pémasĩmerã waama.

23 Irasirirã Marĩpʉ ããrĩnígʉ̃ gapʉre bʉremubema. Pʉrʉgue boaburi gapʉre: masaka keorire, mirã, waimʉrã paárã, pĩrũa keori ĩgʉ̃sã weadeare bʉremuma.

24 Irasirigʉ Marĩpʉ ĩgʉ̃sãrẽ ĩgʉ̃sã ñerĩrẽ ʉaribejari direta irinaburo, ãrĩgʉ̃, béomi. Irasirirã gʉyasĩũrõ ñerĩrẽ gãme iriníkõãma.

25 Marĩpʉya diayema gapʉre bʉremubema. Ãrĩgatori direta õãrõ péma. Irasirirã Marĩpʉ ããrĩpereri i ʉ̃mʉmarẽ iridi gapʉre bʉremumerã, ĩgʉ̃ iridea gapʉre bʉremuma. Ĩgʉ̃sã ĩgʉ̃rẽ bʉremubirikerepʉrʉ, marĩ gapʉ ĩgʉ̃rẽ: “Õãtaria mʉ”, ãrĩ, ʉsʉyari sĩníkõãrõ gããmea. Irasũta irirã!

26 Ĩgʉ̃sã bʉremubiri waja Marĩpʉ ĩgʉ̃sãrẽ béomi, ĩgʉ̃sã gããmerõ gʉyasĩũrõ ñerĩrẽ iriburo, ãrĩgʉ̃. Irasirirã nome ʉ̃marẽ marãpʉkʉdʉabema. Nome basita gãme marãpʉkʉdʉarã irirosũ ããrĩ́ma. Irasirirã ĩgʉ̃sã nome seyaro ñerõ yáma.

27 Ʉ̃made irirosũta yáma. Nomerẽ marãpokʉdʉabema. Ʉ̃ma basita gãme marãpokʉdʉarã irirosũ ããrĩ́ma. Ĩgʉ̃sã ʉ̃ma seyaro ñerõ yáma. Irasirirã ĩgʉ̃sã basita ñerõ iriri waja ĩgʉ̃sãya dupʉrire poyanorẽma.

28 Ĩgʉ̃sã Marĩpʉre masĩdʉabiri waja ĩgʉ̃sãrẽ béomi, ñerĩ gũñarĩ direta opaburo, ãrĩgʉ̃. Irasirirã noó gããmerõ ñerĩrẽ iriníkõãma.

29 Ããrĩpereri ñerĩrẽ iririkʉma. Ʉ̃ma nome merã, nome ʉ̃ma merã ñerõ iririkʉma. Ñetariro iririkʉma. Gajerãyare bʉro gããmema. Gajerãrẽ ñerõ iridʉama. Gajerã gajino opamakʉ̃ ĩãrã, ĩgʉ̃sãrẽ ĩãturima. Gãmewẽjẽrikʉrã, gãmekẽãrikʉrã, ãrĩgatorikʉrã, ñerõ ããrĩrikʉrã, bʉro kerekʉrã ããrĩ́ma.

30 Gajerãrẽ ãrĩgatori merã ñerõ ãrĩ wereníma. Marĩpʉre gããmemerã dooma. Gajerãrẽ ĩãmuĩrikʉma. “Gajerã nemorõ ããrã”, ãrĩ gũñarã: “Õãrõ yáa”, ãrĩ weregorenama. Gajerosũperi ñerĩ iririre iribokadʉama. Ĩgʉ̃sã pagʉsãmarãrẽ tarinʉgãrikʉma.

31 Õãrĩrẽ pémasĩdʉabema. Gajerãrẽ: “Ãsũ irirãra”, ãrĩdeare neõ keoro iribema. Neõ sugʉnorẽ maĩrĩ merã ĩãbema. Ĩgʉ̃sãrẽ gajerã ñerõ irideare neõ kãtimasĩbema. Gajerãrẽ bopoñabema.

32 Marĩpʉ irasirirãrẽ: “Wajamoãgʉra”, ãrĩderosũta irigʉkumi. Perebiri peamegue béogʉkumi. Ĩgʉ̃sãrẽ béoburire masĩkererã, ñerĩrẽ neõ piribema. Gajerã ĩgʉ̃sã irirosũ ñerĩrẽ irimakʉ̃ ĩãrã, õãrõ ʉsʉyari merã ĩãma.