Galatians 4 in Siriano

1 Mʉsãrẽ i keori merã weredʉakoa. Sugʉ majĩgʉ̃ ããrĩpereri ĩgʉ̃ pagʉyare opaturiabu ããrĩkeregʉ, majĩgʉ̃ ããrĩsĩã, sugʉ moãboegʉ irirosũ ããrĩkumi.

2 Gajerã ĩgʉ̃rẽ, ĩgʉ̃ya ããrĩburidere ĩãduripíbosakuma. Irasirigʉ, ĩgʉ̃sã doreri doka ããrĩkumi. Sunʉ ĩgʉ̃ pagʉ, ĩgʉ̃ boaburi dupuyuro ĩgʉ̃ya ããrãdeare ĩgʉ̃ magʉ̃rẽ wiaburinʉrẽ werepíkumi. “Inʉ ejamakʉ̃, ããrĩpereri yaa ããrĩdeare yʉ magʉ̃rẽ wiaka!” ãrĩkumi. Irasirirã irinʉ ejamakʉ̃, ĩgʉ̃rẽ wiakuma pama.

3 Marĩde Jesucristore bʉremuburi dupuyuro marĩ ñekʉ̃sãmarã i ʉ̃mʉmarẽ buerire iritʉyarã, majĩgʉ̃ ĩgʉ̃ ããrĩderosũ marĩ ñekʉ̃sãmarã doreri doka ããrĩunanerã ããrĩbʉ́. Irasirirã gajerãrẽ moãboerã irirosũ ããrĩnerã ããrĩbʉ́.

4 Irasũ ããrĩkerepʉrʉ, Marĩpʉ gapʉ ĩgʉ̃: “Ãsũ irigʉra”, ãrĩdeanʉ ejamakʉ̃, keoro ĩgʉ̃ magʉ̃rẽ i ʉ̃mʉguere iriudi ããrĩmí. Ĩgʉ̃ iriumakʉ̃, sugo nomeõguere deyoadi ããrĩmí. Ĩgʉ̃ judío masakʉ ããrĩsĩã, Marĩpʉ doreri Moisére pídeare iridi ããrĩmí.

5 Marĩpʉ ĩgʉ̃ magʉ̃rẽ, marĩ iri dorerire iripeobiri wajare boa, wajaribosadoregʉ iriudi ããrĩmí ĩgʉ̃ pũrã waaburo, ãrĩgʉ̃.

6 Irasirigʉ Marĩpʉ marĩrẽ: “Yʉ pũrã ããrĩsiama”, ãrĩgʉ̃, ĩgʉ̃ magʉ̃ Jesucristo merã Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃rẽ iriudi ããrĩmí. Irasirirã Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ iritamurĩ merã Marĩpʉre: “Gʉapʉ”, ãrĩ masĩa.

7 Marĩ, Marĩpʉ pũrã ããrĩsĩã, moãboerimasã irirosũ ããrĩbea pama. Irasirirã ããrĩpereri Marĩpʉ ĩgʉ̃ magʉ̃ Cristo iridea merã marĩrẽ ĩgʉ̃ pũrãrẽ sĩburire ñeãrãkoa.

8 Iripoeguere mʉsã Marĩpʉre masĩbirisĩã, gajerãnorẽ bʉremunerã ããrĩbʉ́. Ĩgʉ̃sãrẽ bʉremurã, ĩgʉ̃sã doreri doka ããrĩtuuyanírã irirosũ ããrĩnerã ããrĩbʉ́. Marĩpʉgorare bʉremubirinerã ããrĩbʉ́.

9 Dapora mʉsã Marĩpʉre masĩa. Ĩgʉ̃ mʉsãrẽ masĩgʉ̃ ĩgʉ̃rẽ masĩmakʉ̃ iridi ããrĩmí. Mʉsã ĩgʉ̃rẽ masĩsĩã, mʉsã iripoegue ubu ããrĩrĩ́rẽ bʉremudeare bʉremuduúkõãnerã ããrĩbʉ́. Irasirikererã, daporare Moisés doredeare iripeodʉarã, mʉsã ubu ããrĩrĩ́rẽ bʉremupʉrorideare bʉremurã irirosũ irirã yáa. ¿Nasirirã irire irasirirã yári? ¿Nasirirã dupaturi moãboerimasã irirosũ ããrĩdʉari doja?

10 Mʉsãde, Marĩpʉ merã õãrõ ããrĩdʉarã, judío masaka bosenʉrĩ irinarõsũta iriadikoa. Iri bosenʉrĩrẽ irirã, siuñajãrĩnʉrikʉ, abe deyoarikʉ, gajinʉrĩ bosenʉrikʉ, bojorikʉ bosenʉrĩrẽ irikoa.

11 Mʉsã irasirimakʉ̃ pégʉ: “¿Yʉ ĩgʉ̃sãrẽ ubugora bueyuri?” ãrĩgʉ̃, bʉro mʉsãrẽ gũñarikʉa.

12 Yaarã, yʉ mʉsãrẽ ãsũ irimakʉ̃ gããmea. Mʉsã judío masaka ããrĩbirisĩã, Moisés doredeare iribirinerã ããrĩbʉ́. Yʉde, judío masakʉ ããrĩkeregʉ, mʉsã iriderosũta iri dorerire iribea. Irasirigʉ dupaturi mʉsãdere yʉ irirosũ irimakʉ̃ gããmea. Marĩ Jesucristore bʉremusĩã, Marĩpʉ merã õãrõ ããrĩmasĩa. Yʉ mʉsãrẽ Jesucristoyare buemakʉ̃, mʉsã yʉre neõ ñerõ iribiribʉ.

13 Mʉsã masĩa. Yʉ, Jesucristo masakare tauri kerere mʉsãrẽ buepʉrorigʉ, pũrĩrikʉbʉ.

14 Yʉ pũrĩrikʉmakʉ̃ mʉsãrẽ diasagorabʉ. Irasũ ããrĩkerepʉrʉ, mʉsã yʉre ĩãturi doobiribʉ. Ubu gapʉ Marĩpʉre wereboegʉre irirosũ õãrõ bokatĩrĩñeãbʉ. Jesucristore irirosũ yʉre õãrõ iribʉ.

15 Mʉsã yʉ merã ʉsʉyari opadea, ¿naásũ waáari? Ire yʉ masĩa. Mʉsã irasirimasĩrã, mʉsãya koyere yʉre wea sĩbokuyo yʉre iritamumurã.

16 Yʉ mʉsãrẽ diayemarẽ weredea waja daporare yʉre: “Gʉare ĩãturigʉ irirosũ irigʉ yámi”, ¿ãrĩ ĩãrĩ?

17 Gajerã ãrĩgatori merã buerimasã gapʉ mʉsãrẽ bʉro iritamudʉarã irirosũ irikererã, õãrõ merã irirã meta ããrĩ́ma. Mʉsãrẽ gʉa buerire iritʉyarire piri, ĩgʉ̃sã bueri gapʉre iritʉyadorerã yáma.

18 Gajerã mʉsãrẽ iritamudʉamakʉ̃ õãgoráa. Ĩgʉ̃sã mʉsãrẽ iritamudʉarã, õãrõ gũñarĩ merã iritamuníkõãburo. Yʉ mʉsã merã ããrĩmakʉ̃ direta irasiribirikõãburo.

19 Mʉsã yʉ pũrã irirosũ ããrĩrã́rẽ mʉsãya ããrĩburire gũñagʉ̃, dupaturi bʉro pũrĩsũrĩ merã ñerõ tarigʉ irirosũ ããrã. Sugo nomeõ pũrãkʉburi dupuyuro pũrĩrĩ péñarõsũ péñakoa. Mʉsã Jesucristo irirosũ ããrĩrikʉmakʉ̃gue, irasũ poyarikʉtũnugʉkoa.

20 Yʉ mʉsã pʉro mʉsã merã bʉro ããrĩdʉadikoa. Mʉsãrẽ daporata turiro marĩrõ õãrõ pémasĩma õãrõ weredʉadikoa. Weredʉakeregʉ, ñeéno merã wereníumasĩbirikoa.

21 Mʉsã, Moisés doredeare iridʉakererã, ¿nasirirã iri dorerire õãrõ pémasĩberi?

22 Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: “Abraham pẽrã ʉ̃ma pũrãkʉdi ããrĩmí. Sugʉre ĩgʉ̃ marãpore moãboego Agar wãĩkʉgo merã pũrãkʉdi ããrĩmí. Gajigʉre ĩgʉ̃ marãpo diaye Sara merã pũrãkʉdi ããrĩmí. Igo, moãboego meta ããrĩdeo ããrĩmó”, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́.

23 Abraham marãpore moãboego magʉ̃ marĩ masaka deyoarosũta deyoadi ããrĩmí. Abraham marãpo magʉ̃ gapʉ Marĩpʉ Abrahãrẽ: “Mʉ marãpo sugʉ majĩgʉ̃ pũrãkʉgokumo”, ãrĩderosũta deyoadi ããrĩmí.

24 Ĩgʉ̃sã pẽrã nomeya, pe keori irirosũ ããrã. Saraya: Abraham, Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ ãrĩdeare bʉremuderosũta Jesucristore bʉremurãya keori irirosũ ããrã. Agarya: Marĩpʉ Sinaí wãĩkʉri buúrugue Arabia nikũgue ĩgʉ̃ dorerire Moisére pídeare irirãya keori irirosũ ããrã. Agar, moãboego ããrĩsĩã, igo magʉ̃de moãboegʉ ããrĩdi ããrĩmí. Irasirirã Moisés doredeare irirã igo magʉ̃ irirosũ ããrĩ́ma. Moãboerã irirosũ iri doreri doka ããrĩ́ma. Daporare Jerusalén marã Moisés doredeare irirã, Agar magʉ̃ irirosũ ããrĩ́ma. Irasirirã, moãboerã irirosũ iri doreri doka ããrĩ́ma.

26 Saraya: Jerusalén ʉ̃mʉgasima makã marã Jesucristore bʉremurãya keori irirosũ ããrã. Sara, moãboego ããrĩbirimakʉ̃, igo magʉ̃de, moãboegʉ meta ããrĩdi ããrĩmí. Irasirirã marĩ Jesucristore bʉremurã, Sara magʉ̃ irirosũ ããrã. Moãboerã irirosũ Moisés doreri doka ããrĩrã́ meta ããrã.

27 Marĩpʉ ĩgʉ̃ya werenírĩ gojadea pũgue ãsũ ãrĩdi ããrĩmí: “Nomeõ, mʉ pũrã marĩkerego, ʉsʉyaka! Sugo nomeõ, pũrãkʉgo pũrĩrĩ péñarõsũ péñabirikerego, bʉro ʉsʉyaka! Mʉ pũrã marĩkerepʉrʉ, pʉrʉguere mʉ parãmerã ããrĩturiarã wárã ããrĩrãkuma. Gajego marãpʉkʉgo igo marãpʉ merã ããrĩgṍ parãmerã ããrĩturiarã nemorõ wárã ããrĩrãkuma”, ãrĩdi ããrĩmí Marĩpʉ. ((Iri ãrĩdea ãsũ ãrĩdʉaro yáa. Jesucristore bʉremurã Sara parãmerã ããrĩturiarã ããrĩ́ma. Ĩgʉ̃sã, Moisés doredeare irirã nemorõ wárã ããrĩrãkuma.))

28 Irasirirã yaarã, marĩ Sara magʉ̃ Isaac irirosũ ããrã. Marĩpʉ pũrã Abrahãrẽ ãrĩderosũta Sara Isaare pũrãkʉdeo ããrĩmó. Irasirigʉ Marĩpʉ ĩgʉ̃ ãrĩderosũta marĩrẽ Jesucristore bʉremurãrẽ ĩgʉ̃ pũrã ããrĩmakʉ̃ iridi ããrĩmí.

29 Iripoeguere Agar magʉ̃ marĩ masaka deyoaderosũta deyoadi, Sara magʉ̃ Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ turari merã deyoadire ĩãturi, ñerõ iridi ããrĩmí. Daporadere irasũta ããrã. Moisés doredeare irirã, marĩrẽ Jesucristore bʉremurãrẽ ĩãturi, ñerõ irirã yáma.

30 Marĩpʉ ĩgʉ̃ya werenírĩ gojadea pũgue Abrahãrẽ ãsũ ãrĩdi ããrĩmí: “Moãboego magʉ̃ mʉ sĩburire opabirikumi. Mʉ marãpo diaye moãboego ããrĩbeo magʉ̃ gapʉ mʉ sĩburire opagʉkumi. Irasirigʉ moãboegore, igo magʉ̃ merãta béoka!” ãrĩdi ããrĩmí Marĩpʉ.

31 Irasirirã yaarã, marĩ Jesucristore bʉremurã, Sara parãmerã ããrĩturiarã ããrã. Moãboego parãmerã ããrĩturiarã meta ããrã. Sara magʉ̃ ĩgʉ̃ pagʉ sĩburire opaderosũta, marĩ Marĩpʉ ĩgʉ̃ pũrãrẽ sĩburire oparãkoa.