Acts 4 in Siriano

1 Pedro, Juan merã masakare wereníripoe paía, Marĩpʉya wii korerã surara opʉ, gajirã saduceo bumarã ejañurã. Pedrosã masakare: “Jesús boadero pʉrʉ masãdi ããrĩmí. Irasirirã marĩde boadero pʉrʉ ããrĩpererã masãrãkoa”, ãrĩ buenañurã. Ĩgʉ̃sã irasũ ãrĩ buemakʉ̃ pérã, saduceo bumarã, masaka boanerã masãrĩrẽ bʉremubirisĩã, ĩgʉ̃sã merã bʉro guañurã.

3 Irasirirã abe ñajãripoe ããrĩmakʉ̃, Pedrosãrẽ ñeã, iri ñamirẽ peresu iriñurã.

4 Irasirikeremakʉ̃, gajirã wárã Jesúya kerere pénerã, ĩgʉ̃rẽ bʉremunʉgãrã ããrĩñurã. Irasirirã dupiyurogue Jesúre bʉremupʉrorinerã merã wárã ããrĩñurã. Ʉ̃ma ditare keomakʉ̃, cinco mil ããrĩñurã.

5 Pedrosãrẽ peresu iriadero pʉrʉ, gajinʉ gapʉ Jerusalẽ́gue judío masaka oparã, gajirã mʉrã, gajirã Moisés gojadeare buerimasã nerẽñurã.

6 Gajirãde, paía opʉ Anás, Caifás, Juan, Alejandro, gajirã paía opʉyarã ĩgʉ̃sã merã ããrĩñurã.

7 Irogue nerẽ, Pedrosãrẽ ĩgʉ̃sã pʉro ãĩridore, ĩgʉ̃sã ejamakʉ̃: —¿Noã mʉsãrẽ doreri, noã mʉsãrẽ inorẽ irasiridoreri? ãrĩ sẽrẽñañurã.

8 Pedro Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃rẽ opatarisĩã, ãsũ ãrĩ yʉjʉyupʉ ĩgʉ̃sãrẽ: —¿Mʉsã judío masaka oparã, mʉrãde gʉare ĩĩ waamasĩbiradire õãrõ iriadeare, ĩgʉ̃rẽ tauadeare sẽrẽñarã yári?

10 Mʉsãrẽ ire weregʉra, ããrĩpererã Israel bumarã õãrõ pémasĩburo, ãrĩgʉ̃. Jesucristo Nazaretmʉ turaro merã, ĩgʉ̃ wãĩ merã ĩĩ waamasĩbiradi waamasĩami. Mʉsã ĩgʉ̃rẽta curusague pábiatú wẽjẽdorebʉ. Ĩgʉ̃ boadero pʉrʉ, Marĩpʉ gapʉ ĩgʉ̃rẽ masũ, dupaturi okamakʉ̃ iridi ããrĩmí.

11 Iripoegue Marĩpʉya kerere weredupiyudi ãsũ ãrĩ gojadi ããrĩmí: “Suye ʉ̃tãye wii iririmasã ĩgʉ̃sã béoadeaye merã gajigʉ gapʉ õãrõ turari wii irigʉkumi”, ãrĩ gojadi ããrĩmí. Jesús iri ʉ̃tãye ĩgʉ̃sã béoadeaye irirosũ ããrĩ́mi. Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ beyedi ããrĩmí marĩrẽ taubure.

12 I nikũguere Jesús sugʉta marĩrẽ taugʉ ããrĩ́mi. Gajigʉ marĩrẽ taugʉ neõ mámi. Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽta iriudi ããrĩmí marĩrẽ taubure, ãrĩ wereyupʉ Pedro ĩgʉ̃sãrẽ.

13 Judío masaka oparã Pedro, Juan buebirinerã ããrĩkererã, õãrõ gũñaturari merã, pémasĩrĩ merã weremakʉ̃ pérã, pégʉkakõãñurã. Ĩgʉ̃sãrẽ: “Diayeta Jesús merãmarãta ããrĩ́ma”, ãrĩ ĩãmasĩñurã.

14 Waamasĩbiradi Pedrosã pʉro nímakʉ̃ ĩãrã, ĩgʉ̃sãrẽ: “Ñerõ irirã iriabʉ”, ãrĩ werewʉamasĩbiriñurã.

15 Irasirirã, ĩgʉ̃sãrẽ ĩgʉ̃sã nerẽrĩ taribugue ããrĩrã́rẽ wiriadoreñurã, ĩgʉ̃sã basi gãme werenímurã:

16 Ãsũ ãrĩñurã: —¿Nasirirãkuri ĩgʉ̃sãrẽ? Ĩĩ waamasĩbiradire ĩgʉ̃sã waamasĩmakʉ̃ iriadeare Jerusalén marã pépereakõãñurã. Irasirirã: “Iribirama”, ãrĩmasĩbirikoa marĩ.

17 Gajirãrẽ irire neõ pénemomakʉ̃ iribirikõãrõ gããmea marĩrẽ. Irasirirã: “Jesúyamarẽ gajirãguere neõ werenemobirikõãka pama!” ãrĩrã ĩgʉ̃sãrẽ, ãrĩ wereníñurã.

18 Irasũ ãrĩ werení odo, Pedrosãrẽ siiu, ãsũ ãrĩñurã: —Gajirãguere neõ Jesúyamarẽ werenemobirikõãka! Neõ ĩgʉ̃ya kerere buenemobirikõãka! ãrĩñurã.

19 Ĩgʉ̃sã irasũ ãrĩkeremakʉ̃, Pedro, Juan gapʉ ãsũ ãrĩ yʉjʉñurã ĩgʉ̃sãrẽ: —¿Marĩpʉ mʉsã gʉare dorerire irimakʉ̃ gããmerĩ, o ĩgʉ̃ doreri gapʉre gʉa irimakʉ̃ gããmerĩ? ¿Naásũ gũñarĩ mʉsã irire?

20 Gʉa ĩgʉ̃ dorerire iritʉyarã ããrã. Irasirirã gʉa ĩãdeare, gʉa pédeare neõ wereduúmasĩña máa, ãrĩñurã.

21 Ĩgʉ̃sã irasũ ãrĩmakʉ̃ pérã, judío masaka oparã gapʉ dupaturi ãrĩñurã: —Jesúyamarẽ neõ werenemomerãta pama! Irire pirimerã, wajamoãsũrãkoa, ãrĩñurã. Gajirã gapʉ ʉsʉyari merã Marĩpʉre: “Mʉ ĩĩ waamasĩbiradire tauadea õãtariabʉ”, ãrĩñurã. Ĩgʉ̃ cuarenta bojori nemorõ opagʉ ããrĩyupʉ. Irasirirã oparã gapʉ Pedrosãrẽ: “Ñerõ irirã iriama”, ãrĩmasĩbiri, wajamoãmerãta ĩgʉ̃sãrẽ wiukõãñurã.

23 Pedrosã irogue ããrãnerã wiria, ĩgʉ̃sã merãmarã pʉrogue waakõãñurã. Irogue eja, paía oparã, judío masaka mʉrã ĩgʉ̃sãrẽ ãrãdeare ĩgʉ̃sã merãmarãrẽ wereñurã.

24 Ĩgʉ̃sã weremakʉ̃ pérã, ããrĩpererã iro ããrĩrã́ Marĩpʉre sẽrẽñurã: —Gʉa Opʉ, mʉ diayeta ʉ̃mʉgasi, i nikũ, dia wádiya, i ʉ̃mʉma ããrĩpererire iridi ããrã.

25 Iripoegue gʉa ñekʉ̃ Davire mʉrẽ moãboegʉre Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ merã ãsũ ãrĩ weredoredi ããrĩbʉ́: Judío masaka ããrĩmerã Marĩpʉ merã bʉro guama. Israel bumarãde Marĩpʉyare: “Gããmebea”, ãrĩ gũñadima.

26 I nikũ marã oparã Marĩpʉ merã gãmekẽãdʉarã nerẽrãkuma. Ĩgʉ̃ beyedi merãdere irasũta gãmekẽãrãkuma, ãrĩ weredoredi ããrĩbʉ́.

27 ’Mʉ weredorederosũta diayeta waabʉ. I makãguere opʉ Herodes, Poncio Pilato, gajirã Israel bumarã, gajirã judío masaka ããrĩmerã nerẽma Jesús mʉ magʉ̃rẽ wẽjẽmurã. Ĩgʉ̃ õãgʉ̃, mʉ beyedi ããrĩ́mi.

28 Irasirirã, iripoegue mʉ turaro merã mʉ beyedire: “Irasũ waarokoa ĩgʉ̃rẽ”, ãrĩderosũta irima.

29 Gʉa Opʉ, dapagora paía oparã mʉya kerere: “Werebirikõãka! Mʉsã irire wererã, wajamoãsũrãkoa”, ãrãma gʉare. Ĩgʉ̃sã irasũ ãrãdeare gũñaka mʉ! Gʉa mʉrẽ moãboerã ããrã. Irasirigʉ gʉare mʉyare gajirãrẽ güiro marĩrõ weremakʉ̃ irika!

30 Gʉare mʉ turaro merã pũrĩrikʉrãrẽ taumakʉ̃ irika! Irasirigʉ gʉare mʉ turaro merã Jesús mʉ magʉ̃, õãgʉ̃ wãĩ merã iri ĩmurĩrẽ irimakʉ̃ irika! ãrĩ sẽrẽñurã Marĩpʉre.

31 Ĩgʉ̃sã irasũ ãrĩ sẽrẽadero pʉrʉ, ĩgʉ̃sã ããrĩrĩ́ wii gãmeñayuro. Ããrĩpererã Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃rẽ opatariñurã. Irasirirã, ĩgʉ̃ iritamurĩ merã güiro marĩrõ Marĩpʉya kerere wererã waañurã.

32 Irasirirã Jesús buedoregʉ beyenerã Marĩpʉ turaro merã masakare: “Marĩ Opʉ Jesús boadero pʉrʉ masãdi ããrĩmí. Ĩgʉ̃ dupaturi okadero pʉrʉ, gʉa ĩgʉ̃rẽ ĩãbʉ”, ãrĩ wereñurã. Ããrĩpererã Jesúre bʉremurã surosũ gũñañurã. Irasirirã ĩgʉ̃sã oparire: “Yaa ããrã”, ãrĩrõ marĩrõ gãme dʉkawañurã. Marĩpʉ ĩgʉ̃sãrẽ ããrĩpererãrẽ õãrõ iritamuyupʉ.

34 Irasirirã wiiri oparã, nikũ oparã, gajirãrẽ irire duañurã. Ĩgʉ̃sã duadea wajare Jesús buedoregʉ beyenerãrẽ sĩnañurã. Jesús buedoregʉ beyenerã irire ĩgʉ̃sã watope ããrĩrã́rẽ gajino opamerãrẽ dʉkawañurã. Irasirirã ĩgʉ̃sã watopegue boporã marĩñurã pama.

36 Iripoere sugʉ Jesúre bʉremugʉ̃ José wãĩkʉgʉ ããrĩyupʉ. Ĩgʉ̃ Chipre wãĩkʉri nʉgʉ̃rõmʉ, Levíya bumʉ ããrĩyupʉ. Jesús buedoregʉ beyenerã ĩgʉ̃rẽ “Bernabé” wãĩyeñurã. “Bernabé”, ãrĩrõ, griego ya merã: “Masakare õãrõ yʉjʉpũrãkʉmakʉ̃ irigʉ”, ãrĩdʉaro irikoa.

37 Ĩgʉ̃ nikũ opagʉ ããrĩsĩã, su pooe ejatuaro gajirãrẽ duayupʉ. Ĩgʉ̃ duadea wajare Jesús buedoregʉ beyenerãrẽ sĩpeokõãyupʉ.