1 Corinthians 15 in Siriano

1 Yaarã, yʉ mʉsãrẽ iripoegue weredea, Jesucristo masakare tauri kerere daporare gũñamakʉ̃ gããmea. Mʉsã irire pérã, bʉremubʉ. Daporadere irire bʉremuníkõãa.

2 Mʉsã iri kerere bʉremusĩã, peamegue waamurã meta ããrã. Iri kerere mʉsãrẽ yʉ weredeare bʉremurĩrẽ piribirimakʉ̃, Marĩpʉ mʉsãrẽ taugʉkumi. Mʉsã iri kerere bʉremubirinerã, diayeta tausũbiribokoa.

3 Yʉre buedeare mʉsãrẽ weretaubʉ. Iri bueri, gaji bueri nemorõ õãtaria. Ãsũ ããrã. Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue gojaderosũta Cristo marĩ ñerõ iridea waja marĩrẽ boabosadi ããrĩmí.

4 Ĩgʉ̃ boadero pʉrʉ, ĩgʉ̃rẽ yáanerã ããrĩmá. Pʉrʉ Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue gojaderosũta ʉrenʉ waaró merã Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ masũdi ããrĩmí.

5 Ĩgʉ̃rẽ masũdero pʉrʉ, Cristo Pedrore deyoayupʉ. Pʉrʉ ĩgʉ̃ buedoregʉ pínerã, pe mojõma pere su gubu peru pẽrẽbejarãrẽ deyoayupʉ.

6 Pʉrʉ suñarõ wárã quinientos masaka nemorõ ĩgʉ̃rẽ bʉremurãrẽ deyoayupʉ. Wárã ĩgʉ̃rẽ ĩãnerã okama dapa. Gajerã boasianerã ããrĩmá.

7 Pʉrʉ Santiagore deyoayupʉ. Iro pʉrʉ ããrĩpererã ĩgʉ̃ buedoregʉ pínerãrẽ deyoayupʉ.

8 Ããrĩpererã gajerãrẽ ĩgʉ̃ deyoadero pʉrʉ, yʉdere deyoatũnumi pama. Majĩgʉ̃gã keoro deyoabigã deyoadi irirosũ yʉ ããrĩkeregʉ, Jesúre bʉremutʉyáa.

9 Ĩgʉ̃ yʉre deyoaburi dupuyurogue ĩgʉ̃rẽ bʉremurãrẽ ñerõ irigorenabʉ. Irasirigʉ gajerã Jesús buedoregʉ pínerã ããrĩpererã dokague ããrã. Masaka yʉre: “Ĩgʉ̃ Jesús buedoregʉ pídi ããrĩ́mi”, ãrĩmakʉ̃: “Yʉ Jesús buedoregʉ píbodi ããrĩbiradibʉ”, ãrĩ gũñáa.

10 Irasũ ããrĩkerepʉrʉ, Marĩpʉ yʉre õãrõ iritamumi. Irasirigʉ Jesucristo yʉre ĩgʉ̃yare buedoregʉ pími. Marĩpʉ yʉre ubugora õãrõ iritamugʉ̃ meta yámi. Yʉ ããrĩpererã gajerã Jesucristo buedoregʉ pínerã nemorõ moãa. Yʉ gũñarĩ merã irasiribea. Marĩpʉ yʉre õãrõ iritamugʉ̃, yʉ merã ããrĩníkõãmi. Yʉre ĩgʉ̃ iritamurĩ merã õãrõ moãmakʉ̃ yámi.

11 Yʉ bueri, gajerã Jesucristo buedoregʉ pínerã bueri irirosũta ããrã. Gʉa ããrĩpererã Jesucristo boa, masãdea kerere buea. I kerere pérã, mʉsã ĩgʉ̃rẽ bʉremunʉgãbʉ.

12 Gʉa, Cristo boa, masãdeare buekerepʉrʉ, gajerã mʉsã merã ããrĩrã́: “Boanerã neõ masãbirikuma”, ãrĩma. ¿Nasirirã irasũ ãrĩrĩ ire?

13 Boanerã masãburi marĩmakʉ̃, Cristode masãbiribodi ããrĩmí.

14 Cristo masãbirimakʉ̃, gʉa bueri neõ wajamarĩbokoa. Mʉsã ĩgʉ̃rẽ bʉremurĩde wajamarĩbokoa.

15 Marĩpʉ boanerãrẽ masũbi, Cristodere masũbiribodi ããrĩmí. Ĩgʉ̃ irasũ iribirimakʉ̃, gʉa: “Marĩpʉ Cristore masũdi ããrĩmí”, ãrĩrã, ãrĩgatorã iribokuyo.

16 “Boanerã masãbirikuma”, ĩgʉ̃sã ãrĩrĩ diaye ããrĩmakʉ̃, Cristode masãbiribodi ããrĩmí.

17 Cristo masãbirimakʉ̃, ĩgʉ̃rẽ mʉsã bʉremurĩ wajamarĩbokoa. Irasirirã mʉsã ñerĩ iridea waja, waja opakõãbokoa dapa.

18 Diayeta i irasũ ããrĩmakʉ̃, Cristore bʉremurã boanerã, ĩgʉ̃rẽ bʉremubirinerã peamegue waamurã irirosũ ããrĩbokuma.

19 Marĩ Cristore bʉremurã: “Marĩ okarinʉrĩ dita ĩgʉ̃ merã õãrõ ããrĩrãkoa. Marĩ boadero pʉrʉ masãburire masĩña máa”, ãrĩ gũñarã, ããrĩpererã masaka nemorõ boporã ããrĩbokoa.

20 “Cristo boadero pʉrʉ, masãdi ããrĩmí”, ãrĩrĩ gapʉ diaye ããrã. Marĩ ããrĩpererã masaka boadero pʉrʉ masãburi dupuyuro masãpʉroridi ããrĩ́mi.

21 Ãsũ ããrã. Neõgorague ããrĩpʉroridi Adán ñerĩ iripʉroridea waja marĩ masaka ããrĩpererã boamurã dita ããrã. Pʉrʉ Jesucristo õãrĩrẽ iripeodea waja marĩ boadero pʉrʉ masãrãkoa.

22 Marĩ masaka ããrĩpererã Adán parãmerã ããrĩturiarã ããrĩrĩ́ waja boamurã dita ããrã. Cristoyarã marĩ ããrĩmakʉ̃, marĩ boadero pʉrʉ, Marĩpʉ marĩ ããrĩpererãrẽ masũgʉkumi.

23 Marĩpʉ marĩrẽ keoro masũgʉkumi. Cristo masãsiadi ããrĩmí. Pʉrʉ ĩgʉ̃ i ʉ̃mʉgue dupaturi aarimakʉ̃, marĩ ĩgʉ̃yarã ããrĩsĩã, masãrãkoa.

24 Irasũ waamakʉ̃, i ʉ̃mʉ pereakõãrokoa. Irinʉrẽ Cristo ããrĩpererã ñerãrẽ: oparãrẽ, dorerãrẽ, turarãrẽ béogʉkumi. Ĩgʉ̃ irasiriadero pʉrʉ, ĩgʉ̃ Pagʉre ĩgʉ̃ ããrĩpererã Opʉ ããrĩrĩ́rẽ wiagʉkumi.

25 Ĩgʉ̃ wiaburi dupuyuro Marĩpʉ Cristore ĩãturirã ããrĩpererãrẽ béogʉkumi. Ĩgʉ̃sãrẽ béoburi dupuyuro Marĩpʉ gããmederosũta Cristo ããrĩpererã Opʉ ããrĩgʉkumi.

26 Ããrĩpererã ĩgʉ̃rẽ ĩãturirãrẽ béodero pʉrʉ, boaridere peremakʉ̃ irigʉkumi.

27 Marĩpʉ ĩgʉ̃ya werenírĩ gojadea pũgue ãrĩderosũta Cristore ããrĩpererãrẽ doregʉ, ããrĩpererire opagʉ ããrĩmakʉ̃ iridi ããrĩmí. Irasũ ãrĩrõ: “Marĩpʉ weka doregʉ Cristo ããrĩ́mi”, ãrĩdʉaro meta yáa. Marĩpʉta ããrĩpererire, ããrĩpererãrẽ Cristo dokague pídi ããrĩmí.

28 Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ irasiri ododero pʉrʉ, Cristo Marĩpʉ magʉ̃ ĩgʉ̃ ããrĩpererãrẽ doregʉ, ããrĩpereri opagʉ ããrĩrĩ́rẽ Marĩpʉre wiagʉkumi. Irasirigʉ Marĩpʉ ããrĩpereri, ããrĩpererã Opʉ ããrĩgʉkumi.

29 Gaji ããrã. “Boanerã masãbirikuma”, ĩgʉ̃sã ãrĩkerepʉrʉ, ¿nasirirã gajerã masaka boanerãya ããrĩburire wãĩyebosayuri? Ĩgʉ̃sã: “Boanerã masãbirikuma”, ãrĩrã, ĩgʉ̃sãya ããrĩburire wãĩyebosabiribokuma.

30 Gʉa: “Boanerã masãrãkuma”, ãrĩ bueri waja ʉ̃mʉrikʉ gajerã gʉare ñerõ iridʉama. Gʉare ĩgʉ̃sã ñerõ iridʉakerepʉrʉ, boanerã masãburire masĩsĩã, irire bueníkõãa.

31 Yaarã, i diayeta ããrã. Marĩ Opʉ Jesucristore mʉsã bʉremumakʉ̃ ĩãgʉ̃, yʉ bʉro ʉsʉyáa. Ide diayeta ããrã. Ʉ̃mʉrikʉ: “Masaka yʉre wẽjẽkõãrãkuma”, ãrĩ péñáa.

32 Yʉ Jesucristoya kerere bueri waja Efesoguere makãnʉ́ʉ marã yéa bʉro guarã irirosũ ããrĩrã́, yʉre ñerõ irima. “Boanerã masãbirikuma”, ĩgʉ̃sã ãrĩrĩ diaye ããrĩmakʉ̃, yʉ irogue bueri waja ñerõ taridea wajamarĩbokuyo. “Boanerã masãbirikuma”, ĩgʉ̃sã ãrĩrĩ diaye ããrĩmakʉ̃, marĩde gajerã irirosũ ãsũ ãrĩ wereníbokoa: “Náka baa, iirírã! Ñamigã boakõãbokoa. Irasirirã marĩ boaburi dupuyuro marĩ gããmerõ irirã!” ãrĩbokoa.

33 Gajerã ãrĩgatorire pébirikõãka! Masaka ãsũ ãrĩ werewʉakuma: “Ñerãrẽ wapikʉrã, mʉsã õãrõ iririkʉrire pirikõãrãkoa”.

34 Irasirirã mʉsã dupuyurogue goepeyari merã keoro iriderosũta irika doja! Ñerĩrẽ irinemobirikõãka! Mʉsã surãyeri Marĩpʉre masĩbea. Mʉsãrẽ gʉyasĩrĩdoregʉ irasũ ãrã.

35 Gajipoe sugʉ ãsũ ãrĩ sẽrẽñabokumi: “¿Nasiri boanerã masãrãkuri? ¿Naásũperi dupʉ oparãkuri?” ãrĩbokumi.

36 Irasũ sẽrẽñagʉ̃ pémasĩbi ããrĩ́mi. Marĩ oteri yeri otedero pʉrʉ, iri yeri puriburi dupuyuro yeba poekague boakõãkoa. Boa, pʉrʉ puri wirikoa. Boabirimakʉ̃, neõ puri wirimasĩbirikoa.

37 Marĩ oterã, puridiguere ãĩ otebea. Dupayeri direta otea. Iri yeri trigo yeri ããrĩrṍ, o gaji yeri ããrĩrṍ ããrĩkoa.

38 Iri yerire marĩ otedero pʉrʉ, Marĩpʉ gapʉ ĩgʉ̃ gããmederosũta iri yerire purimakʉ̃ yámi. Irasirigʉ ojodʉka yerire ojodʉkañu waamakʉ̃ yámi. Trigo yerire trigo sari waamakʉ̃ yámi. Irasũ dita yámi Marĩpʉ.

39 Ããrĩpererã okari oparã sʉrosũ dupʉkʉrã ããrĩbema. Masakaya dupʉ, waimʉrãya dupʉ irirosũ ããrĩbea. Mirãya dupʉ, waaiya dupʉ irirosũ ããrĩbea.

40 Ʉ̃marõ marãya dupʉ, i ʉ̃mʉ marãya dupʉ irirosũ ããrĩbea. Ʉ̃marõ marã õãrĩ dupʉ opama. I ʉ̃mʉ marã, ʉ̃marõ marã irirosũ ããrĩbirikererã, ĩgʉ̃sãde õãrĩ dupʉ opama.

41 Abe ʉ̃mʉmʉ kũmijũrĩ merã asimi. Ñamimʉ irirosũ boyobemi. Neñukãde gajerosũperi gosema. Neñukãrẽ marĩ ĩãmakʉ̃, gajerã sĩrũgã goserã deyoma. Gajerã bʉro goserã deyoma.

42 Marĩ boanerã masãrã ãsũ ããrĩrãkoa. Marĩ boamakʉ̃ yáadero pʉrʉ, marĩya dupʉ boarokoa. Pʉrʉ masãrã, gaji dupʉ neõ boabiri dupʉ oparãkoa. Irasirirã neõ dupaturi boabirikoa.

43 Marĩya dupʉre yáamakʉ̃, boanerãya dupʉ boari dupʉ, turabiri dupʉ daro ããrã. Marĩpʉ marĩrẽ masũmakʉ̃, marĩya dupʉ õãrĩ dupʉ, turari dupʉ ããrĩrokoa.

44 Marĩya dupʉre yáamakʉ̃, marĩya dupʉ i ʉ̃mʉma dupʉ ããrã. Marĩ boanerã masãmakʉ̃, marĩya dupʉ ʉ̃mʉgasima dupʉ ããrĩrokoa. Irasirirã ãsũ ãrĩ masĩa. Daporare marĩ i ʉ̃mʉma dupʉre opáa. Pʉrʉ ʉ̃mʉgasima dupʉre oparãkoa.

45 Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: “Marĩpʉ ĩgʉ̃ iripʉroridi Adã́rẽ okarire sĩdi ããrĩmí”, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́. Adán pʉrʉmʉ Jesucristo gapʉ perebiri okarire sĩgʉ̃ ããrĩ́mi.

46 Marĩ i ʉ̃mʉma dupʉre opapʉroria. Pʉrʉguere ʉ̃mʉgasima dupʉre oparãkoa.

47 I ʉ̃mʉgue ããrĩpʉroridi Adán, nikũ merã irisũdi ããrĩmí. Ĩgʉ̃ pʉrʉmʉ marĩ Opʉ Jesucristo gapʉ ʉ̃mʉgasiguemʉ ããrĩ́mi.

48 Adán nikũ merã iridea dupʉ dupʉkʉderosũ marĩ ããrĩpererã nikũ merã iridea dupʉ dupʉkʉa. Irasũ ããrĩmakʉ̃, ʉ̃mʉgasiguemʉ Jesucristoyarã ããrĩsĩã, ĩgʉ̃ya dupʉ irirosũ dupʉkʉrãkoa.

49 Adán nikũ merã irisũdi ããrĩmí. Marĩ ĩgʉ̃ irirosũ dupʉkʉa. Pʉrʉ ʉ̃mʉgasiguemʉ Cristo irirosũ dupʉkʉrãkoa.

50 Yaarã, mʉsãrẽ ire werea. Marĩrẽ i ʉ̃mʉma dupʉ merã ʉ̃mʉgasigue Marĩpʉ ĩgʉ̃yarãrẽ dorerogue neõ waamasĩña máa. I ʉ̃mʉma boaburi dupʉ merã ʉ̃mʉgasigue perebiri okari ããrĩrṍguere neõ waamasĩña máa.

51 Masaka masĩbirideare daporare mʉsãrẽ weregʉra. Jesucristo i ʉ̃mʉgue dupaturi aariburi dupuyuro ããrĩpererã ĩgʉ̃yarã boabirikuma. Jesucristo aariripoe Marĩpʉre wereboegʉ puridiru puritũnugʉkumi. Irasũ puriadero pʉrʉ, mata kãrĩ yoberã irirosũ marĩ ããrĩpererã Jesucristore bʉremurã gorawayurãkoa. Marĩ boanerã gaji dupʉ boabiri dupʉ merã masãrãkoa. Irasirirã neõ dupaturi boabirikoa. Okarãde gaji dupʉ boabiri dupʉ oparãkuma.

53 Marĩpʉ marĩya dupʉ pereburi dupʉre gorawayugʉkumi, perebiri dupʉre opaburo, ãrĩgʉ̃. Marĩya dupʉ boaburi dupʉre gorawayugʉkumi, neõ boabiri dupʉre opaburo, ãrĩgʉ̃.

54 Marĩya dupʉ pereburi dupʉ, neõ perebiri dupʉre gorawayumakʉ̃, marĩ boaburi dupʉ, neõ boabiri dupʉre gorawayumakʉ̃, Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue ãrĩderosũta waarokoa. Ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́ iri pũguere: “Marĩpʉ boarire béokõãmi, dupaturi marĩrẽ neõ boabirikõãburo, ãrĩgʉ̃.

55 Marĩ boakõãrãkoa, ãrĩ güidea pereakõãa”, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́.

56 Marĩ ñerõ iridea waja boamurã dita ããrã. Marĩpʉ Moisére doreri pídea merã marĩ ñerõ irideare masĩa.

57 Irasũ ããrĩkerepʉrʉ, Marĩpʉ marĩ Opʉ Jesucristo iridea merã marĩrẽ peamegue waabonerãrẽ taumi. Irasirirã Marĩpʉre: “Õãtaria mʉ”, ãrĩ, ʉsʉyari sĩa.

58 Irasirirã, yaarã yʉ maĩrã, mʉsãrẽ ãsũ ãrĩ weregʉra. Mʉsã marĩ Opʉ Jesucristore bʉremurĩrẽ neõ piribirikõãka! Gajerã mʉsãrẽ ĩgʉ̃yare béodoremakʉ̃, neõ béobirikõãka! Ʉ̃mʉrikʉ ĩgʉ̃ moãdorerire õãrõ iriníkõãka! Ire marĩ masĩa. Ĩgʉ̃ merã marĩ õãrõ ããrĩrã́ ĩgʉ̃ marĩrẽ moãdorerire irimakʉ̃, marĩ moãrĩ, ubu ããrĩrĩ́ neõ ããrĩbea.