Hebrews 2:14 in Nadeb 14 Ta karapee ramajyyw enäh do hyb n'aa, radab enäh do hyb n'aa, sa da hadoo Jesus bahado däk. Tii d' tawén d'oo tadajëp doo me tagawatsiig hõm hyb n'aa Dijab, dajëb hejój wë näng doo,
Other Translations King James Version (KJV) Forasmuch then as the children are partakers of flesh and blood, he also himself likewise took part of the same; that through death he might destroy him that had the power of death, that is, the devil;
American Standard Version (ASV) Since then the children are sharers in flesh and blood, he also himself in like manner partook of the same; that through death he might bring to nought him that had the power of death, that is, the devil;
Bible in Basic English (BBE) And because the children are flesh and blood, he took a body himself and became like them; so that by his death he might put an end to him who had the power of death, that is to say, the Evil One;
Darby English Bible (DBY) Since therefore the children partake of blood and flesh, he also, in like manner, took part in the same, that through death he might annul him who has the might of death, that is, the devil;
World English Bible (WEB) Since then the children have shared in flesh and blood, he also himself in like manner partook of the same, that through death he might bring to nothing him who had the power of death, that is, the devil,
Young's Literal Translation (YLT) Seeing, then, the children have partaken of flesh and blood, he himself also in like manner did take part of the same, that through death he might destroy him having the power of death -- that is, the devil --
Cross Reference Matthew 25:41 in Nadeb 41 —Tii bä ta s'ỹỹ hẽnh hab'ëëh do sa hã taky hadoo da: “Bëëh, ky n'aa kawas'ee bong doo, bë ahõm mahǟnh ỹỹ tëëg hõõ nadëëk doo hẽnh, Dijab, ããs nesaa do Dijab karom sa daheeh sa hyb n'aa P'op Hagä Do benyyw däk doo hẽnh.
John 1:14 in Nadeb 14 Ti m' aj'yy gó P'op Hagä Do Kyyh häd näng do kesok. Ãã mahang paa tabawäd wät. Ãã hapäh né hẽ tak'ëp hadoo do ta hejój, sét ub P'op Hagä Do T'aah tak'ëp hadoo do hejój. Tak'ëp né hẽ taky enyym. Heh'äät ub had'yyt né hẽ ta tii.
John 12:24 in Nadeb 24 —Né hup ỹ né hẽ hahỹ ỹ her'oot doo: Tiriig ag k'ããts gó takanajäg bä, k'ããts gó ta bóg nadajëb bä, ta mab hẽ, sét hẽ had'yyt hẽ tabaym ti ta ag. Ta bóg dajëb bä, papuuj ganyyh bä, tii bä hajõng ta ag ganä kän ta hanaa —näng mäh.
John 12:31 in Nadeb 31 Ti m' taky hadoo ẽnh: —Hỹỹ kä kajaa däk P'op Hagä Do ky n'aa etyy do badäk hahỹỹ hã habong do ta hã h'yy kana'eeh doo. Da hẽ kä Nesaa Do Yb, badäk hahỹỹ hã habong do hã mejũũ do kahabëë hõm kän.
Romans 8:3 in Nadeb 3 Nahejoonh do hyb n'aa ër h'yyb säg, ër nahajaa do hyb n'aa Mosees ky n'aa jaw'yyk do ër ky dahé bä, dooh ta ky n'aa jaw'yyk do haja bä ër tedëëb bä nesaa do hejój mahä̃nh. Ti hyb n'aa, P'op Hagä Do ër tedëëb wät hỹỹ kä. Hahỹỹ da tabad'oo tii: Ta T'aah tamejõ däk ër mahang. Nahejoonh doo gó, ji hadoo doo da né hẽ tabana. P'op Hagä Do mejõ däk nesaa do mabaj tadajëp hyb n'aa. Dajëb hã ta T'aah taky n'aa ety däk nesaa do ji moo wät do hyb n'aa.
Romans 14:9 in Nadeb 9 Ti hyb n'aa né hẽ Kristo wén dajëp, tawén ganä wät, sahõnh hẽ sa wahë n'aa tabahadoo hyb n'aa, dejëp do sa wahë n'aa, edëp do sa wahë n'aa na-ããj hẽ.
1 Corinthians 15:50 in Nadeb 50 Hahỹ ti ỹ her'oot, wakãn haa: Dab näng doo, majyyw näng doo, dooh da tanu dëë bä P'op Hagä Do bag'ããs bä. Karejãã doo, dooh tagado bä nadajëp doo.
1 Corinthians 15:54 in Nadeb 54 Ta ti bawät bä kä, karehejãã do kawareem bä kä kanarejãã do hã, dejëp do rakawareem bä kä nadajëp do hã kä, tii bä kä hahỹ kerih do ky däng do paa kä kaja kän: “Dajëb gawatsig kän. Tak'ëp Hyb N'aa Jawyk Do j'aa ketsëë kän ta hã.”
Galatians 4:4 in Nadeb 4 Tii bä kä, P'op Hagä Do ky däng do noo gó kajaa bä kä, P'op Hagä Do mejũũ ta T'aah. Ỹỹn näng, ji da tabahadoo hyb n'aa. Mosees ky n'aa jaw'yyk do mejũũ doo bä tabenäng,
Philippians 2:7 in Nadeb 7 Sahõnh hẽ hỹ pong jé hanäng do raweh'ëëh do taberéd hõm paah. Tii bä sa karom hado däk aj'yy tabahado däk noo gó.
Colossians 2:15 in Nadeb 15 P'op Hagä Do ado hõm sahõnh hẽ nesaa do kabaj'aa do ji nahapäh doo, nesaa do hyb n'aa jewyk do ji nahapäh do sa hejój. B'aa kajatsëk do hã Kristo dajëp doo me P'op Hagä Do j'aa ketsëë däk sa hã. Kristo dajëp noo gó sahõnh hẽ sa matym gó P'op Hagä Do metä wät hadoo ta majĩĩ, sa hã taj'aa ketsëë däk do rabahapäh hyb n'aa.
1 Timothy 3:16 in Nadeb 16 Tak'ëp tabahetsooh né hẽ ta T'aah ky n'aa ër hã P'op Hagä Do metëëh doo: “Aj'yy gó Kristo kas'ee wät. Baad had'op do né hẽ Kristo P'op Hagä Do Sahee metëëh. Ããs rahapäh. Ta ky n'aa raher'ood hõm badäk hahỹ häj n'aa babuuj sa hã. Badäk hahỹ haw'ããts hẽ habong do wób rah'yy kae däk ta hã. Hỹ pong jé ta wë tabasëëk P'op Hagä Do an'oo bä.”
2 Timothy 1:10 in Nadeb 10 Hỹỹ kä, Kristo Jesus, ji h'yyb tym dëëb bahyng do hã ër hã taky enyym, ër takamahä̃n, ër hã tametëëh. Kristo ahäj jëng dajëb hejój paah. Ër da genyyh. Ta ky n'aa hanäm do hã tametëëh ër hã ji edëb had'yyt hẽ do tyw n'aa.
Hebrews 2:18 in Nadeb 18 Jesus ahob wät do hyb n'aa ta hã Dijab h'yyb tatuk noo gó, Jesus hajaa tamasaa bä ji, da hẽ Nesaa Do Yb h'yyb tatuk doo. Tahapäh nyy da ji tamasa.
Hebrews 4:15 in Nadeb 15 Taw'ããts hẽ ta tii hã ër h'yy kanerét ỹ wén näng, ër ky n'aa rod wahë n'aa heh'äät do P'op Hagä Do wë tabahapäh do hyb n'aa né hẽ ër h'yyb nahejooj. Tahapäh ër hã kametëëh doo, ti na-ããj hẽ Nesaa Do Yb h'yyb tatuk do paa hyb n'aa sahõnh hã, ër Nesaa Do Yb h'yyb tatuk doo da né hẽ. Nesaa Do Yb h'yyb tatug né paawä ta hã, dooh nesaa do Jesus hã.
Hebrews 9:15 in Nadeb 15 Ta ti hyb n'aa kä, Kristo né hẽ ti ta tyw n'aa papuuj P'op Hagä Do wë gasëëts hõm doo, P'op Hagä Do asëëw hõm do ragadoo hyb n'aa nahänh doo, P'op Hagä Do ky n'aa enooh do sa hã. Tadajëp do me tabedëëb kän tii, Mosees ky n'aa jaw'yyk do sa hã mejũũ do noo gó nesaa do ramoo bok do paa mahä̃nh.
1 John 3:8 in Nadeb 8 Nesaa do moo heb'ooh doo, Dijab karapee tii. Tii d' ji wén hapäh sahõnh hẽ tadu dahäng noo gó Dijab moo hew'ëët né hẽ ta ti nesaa doo. P'op Hagä Do T'aah ewäd hyng wawẽẽ hẽ tagawatsiig hõm hyb n'aa Dijab moo wät doo.
Revelation 1:18 in Nadeb 18 Ỹ né hẽ Hedëb Had'yyt Doo. Ỹ dajëb né paawä, ỹ awäd had'yyt hẽ hỹỹ kä. Ỹ né hẽ dejëp do rababong bä, Ades häd näng do tëg wë däk doo”, näng ta kyyh.
Revelation 2:10 in Nadeb 10 Bë eỹỹm manä bë ahoop do pan'aa. Bë wób radewäts b'ëëh da Dijab an'oo bä da, bë tametyy hyb n'aa, bë h'yy gejë hõm hyb n'aa paawä. Da hẽ had'yyt ub da ta ä̃h, ji moo sahõnh hẽ ta ä̃h bë da rano n'aa masoo doo. Taw'ããts hẽ bë h'yy gejë hõm manä hã ỹỹ, bë radejëëb bä na-ããj hẽ. Tii bä ỹ anoo da bë hã ji edëb heh'äät do ta säm.
Revelation 12:9 in Nadeb 9 Tabanas'aa yb paa radawäts hyng tũũ. Ti né hẽ ti aw'yy hadoo do p'ooj ub hawät do Dijab ramaneëënh doo, Nesaa Do Yb. Ti né hẽ ti ta s'ee hẽnh, dawëë P'op Hagä Do mahä̃nh sahõnh hẽ badäk hahỹỹ hã habong do h'yyb mahũũm do paah. Badäk hahỹỹ hẽnh radawäts hyng, ããs nesaa do ta karapee hedoo do daheeh.
Revelation 20:2 in Nadeb 2 Tii b' tamaso däk tabanas'aa dõm näng doo, aw'yy hadoo do pooj hawät do Dijab ramaneëënh doo, Nesaa Do Yb. Tamaw'yyd däk haak sapuuw hadoo doo me, tii b' tak'ëp t'õp gadarong doo gó tadawäts hyy kän. Miw ta baab tabagëët. Tii b' ããs noo gatsëë däk, tanoo garib däk t'õp gadarong do tabanesaa do nooh, badäk hahỹ häj n'aa babuuj tawad'ii mahä̃nh miw hedoo do ta baab noo gó. Miw hedoo do ta baab jawén paa bä, takado nyyh dó da.