John 12:48 in Kenga 48 Debm jaay ɔɔɗ unduma ɔɔ baate tookŋ taarum se, bɔɔrɔ utu koocn̰ don̰ ki. Taa ɓiin dunia an naŋ se, taargen maam mꞋtaaɗin̰ se ɓo utu an̰ kɔjn̰ bɔɔrɔ don̰ ki.
Other Translations King James Version (KJV) He that rejecteth me, and receiveth not my words, hath one that judgeth him: the word that I have spoken, the same shall judge him in the last day.
American Standard Version (ASV) He that rejecteth me, and receiveth not my sayings, hath one that judgeth him: the word that I spake, the same shall judge him in the last day.
Bible in Basic English (BBE) He who puts me on one side and does not take my words to heart, is not without a judge: the word which I have said will be his judge on the last day.
Darby English Bible (DBY) He that rejects me and does not receive my words, has him who judges him: the word which I have spoken, that shall judge him in the last day.
World English Bible (WEB) He who rejects me, and doesn't receive my sayings, has one who judges him. The word that I spoke, the same will judge him in the last day.
Young's Literal Translation (YLT) `He who is rejecting me, and not receiving my sayings, hath one who is judging him, the word that I spake, that will judge him in the last day,
Cross Reference Matthew 21:42 in Kenga 42 Isa tɛrlɗen ɔɔ: «Naase Ꞌdooyin̰ki te ey la taar kɛn Raa taaɗ maakŋ Kitap ki se ɔɔ: Ko kɛn jee kiin̰ ɓeege baatin̰ se, naan̰ se ɓo tɛɗga ko kɛn Ꞌgakŋ ɓea; kɛse ɓo naabm Mɛljege Raa ɔɔ naajege tu se jꞋaakin̰ki se ɔkjeki taaɗ eyo.
Matthew 25:31 in Kenga 31 Isa ɗeek daala ɔɔ: «Ɓii kɛn maam *mꞋGoon Deba mꞋaɗe bɔɔy maakŋ gaarum ki ute kɔɗumge paac se, maam mꞋutu mꞋkiŋg do kaag do gaarum ki.
Mark 8:31 in Kenga 31 Gɔtn se, Isa baag dooy jee mɛtin̰ ki ɔɔ bɛɛki se, *Goon Deba se utu Ꞌdabar kusin̰ aak eyo. Magal taa ɓee Yaudge, *magal jee tɛɗn sɛrkɛ Raage tu, ute jee jeel taaɗn tɔɔkŋ mɛtn Ko Taar Raage, naaɗe se utu an̰ kɔɔɗn kundu ɔɔ utu an̰ tɔɔlɔ. Naan̰ ooy, tɛɗga ɓii mɔtɔ jaay ɓo sɔm, aɗe duru.
Mark 12:10 in Kenga 10 Naase Ꞌdooyin̰kiga te ey la taar kɛn *Raa taaɗn maakŋ Kitap ki se ɔɔ: Ko kɛn jee kiin̰ ɓeege baatin̰ se, naan̰ se ɓo tɛɗga ko kɛn Ꞌgakŋ ɓea;
Mark 16:16 in Kenga 16 Debm took aalga maakin̰ se jꞋan̰ *batizi ɔɔ naan̰ kɔŋ kaaja, num debm baate tookŋ kaal maakin̰ lɛ bɔɔr utu kɔjn̰ don̰ ki.»
Luke 7:30 in Kenga 30 Num gaŋ *Parizige utu jee jeel taaɗn tɔɔkŋ mɛtn Ko Taar Raage se, naaɗe se baate tookŋ do nakge tun kɛn Raa je ɔɔ aɗen tɛɗn naaɗe ki se. Bin ɓo, naaɗe baate tookŋ kɛn Jan aɗen batizi.»
Luke 9:22 in Kenga 22 Tɛr naan̰ taaɗɗen mɛtin̰ ɔɔ: «Bɛɛki num, *Goon Deba utu Ꞌdabar kusin̰a. Magal taa ɓee Yaudge, *jee magal tɛɗn sɛrkɛ Raa ki, ute jee jeel taaɗn tɔɔkŋ mɛtn Ko Taar Raage, naaɗe se utu an̰ kɔɔɗn kundu ɔɔ utu an̰ tɔɔlɔ ɔɔ daan ɓii k‑mɔtɔge tu se, naan̰ utu aɗe dur daan yoge tu.»
Luke 9:26 in Kenga 26 Taa naan̰ se ɓo, debm jaay tɛɗ sɔkɔn̰ɔ taa maama ɔɔ ro taarum ki se, maam *Goon Deba kic ɓo, ɓiin mꞋaɗe ɓaa maakŋ *nookum ki gɛn Bubum ki ɔɔ ute gɛn kɔɗin̰gen *salal se, maam kic sɔkɔn̰ɔ utu am tɔɔl taa naan̰ kici.
Luke 10:16 in Kenga 16 Tɛr Isa taaɗɗen ɔɔ: «Debm booy uun taar naase se, booy uun taar maam kici ɔɔ debm baatse naase se, baatum maam kici. Anum debm kɛn baatum maam se, baate debm kɛn ɔlumo se kici.»
Luke 17:25 in Kenga 25 Num kɔr nakgen se jaay Ꞌkaan se, naan̰ Ꞌdabar dɛna ɔɔ jee do duni kɛn ɓɔrse se, an̰ kɔɔɗn kundu.
Luke 20:17 in Kenga 17 Gɔtn se, Isa aakɗe daan kaamɗe ki tɛn̰ɛn̰ ɔɔ ɗeekɗen ɔɔ: «Taar kɛn Raa taaɗn maakŋ Kitap ki gɔtn ese, je ɗeekŋ ɔɔ ɗi kɛn ɔɔ: Ko kɛn jee kiin̰ ɓeege baatin̰ se, naan̰ se ɓo tɛɗga ko kɛn Ꞌgakŋ ɓea.
John 3:17 in Kenga 17 Raa jaay ɔlo Goonin̰ do naaŋ ki se, gɛn kɔjn̰ bɔɔrɔ do jeege tu eyo. Num gaŋ naan̰ ɔlin̰o do naaŋ ki se gɛn kaajn̰ jeege.
John 5:45 in Kenga 45 Ɔn̰te Ꞌsaapki ɔɔki maam ɓo mꞋasen ɓaa kɔkŋ mindse naan Bu ki. Num kɛn asen ɓaa kɔkŋ mindse se, *Musan kɛn naase ɔndki dose don̰ ki se.
John 11:24 in Kenga 24 Gɔtn se Mart tɛrlin̰ ɔɔ: «Mɛluma, maam mꞋjeele ɓiin dunia naŋ jaay jeege utu aɗe dur se, naan̰ kic utu aɗe duru.»
Acts 3:23 in Kenga 23 Ɔɔ debm jaay baate booy kuun taarin̰ se, maakŋ jeen̰ge tu se jꞋan̰ kɔkŋ kutn naatn.
Romans 2:16 in Kenga 16 Nakgen maam mꞋtaaɗsen se, utu teecn̰ tooɗn tal ɓii kɛn Raa aɗe kɔl Isa *al‑Masi gɛn kɔjn̰ bɔɔrɔ do jeege tu se. Nakgen jikilimge ɔyin̰ kɔy paac se, utu Ꞌtooɗn tal. Taar kɛn maam mꞋtaaɗsen se tec ute Labar Jigan kɛn maam mꞋtaaɗsen mɛtin̰ se.
2 Corinthians 2:15 in Kenga 15 Ɗeere, naajege se kꞋtecki aan gɔɔ nakŋ oot nijimi kɛn al‑Masi ɛɗ Raa ki se. Naajege kꞋtaaɗki taar al‑Masi jeege tun Raa utu aɗen kaaja ɔɔ jeege tun Raa utu aɗen kut kici.
2 Corinthians 4:3 in Kenga 3 Anum jee mɛtin̰ge Labar Jigan gɛn *al‑Masi kɛn naaje kꞋtaaɗɗen se, naaɗe booy ɔk te mɛtin̰ eyo. Jeelɗe se aan gɔɔ kꞋdeebin̰ga ute kala. Kɛse gɛn jeegen ɓaa ɓaa gɔtn kut ki.
2 Thessalonians 1:8 in Kenga 8 Mɛljege aɗe bɔɔy ute pooɗn ɔk zir zir, taa utu dabar jeegen jeel Raa mal eyo, ɔɔ kɛn baate booy kuun taar Labar Jiga gɛn Mɛljege Isa se.
Hebrews 2:3 in Kenga 3 Anum naajege se, kꞋbooyin̰kiga taar naan̰ kɛn aajjeki ɔɔ taar naan̰ se lɛ cir gɛn kɔɗn Raagen taaɗo Musa ki se. Bin num kɛn taar se jaay naajege kꞋjꞋuum jꞋaalin̰kiga naaŋ ki num, naajege kic jꞋaki kɔŋ kaan̰ kɔtn dubar kɛn se eyo. Mɛtn taar kaajjege se, Mɛljege Isa ɓo uuno mɛtin̰ taaɗo deete ɔɔ jee kɛn booyo taarin̰ naan̰ taaɗo se ɓo, taaɗjeki ɔɔ taarin̰ge se, taargen mɛt ki.
Hebrews 9:27 in Kenga 27 Debkilimi se ooy jɛ‑kalaŋ sum ɔɔ kɛn naan̰ ooyga se, naan̰ ɓaa naan Raa ki taa Raa an̰ kɔjn̰ bɔɔrɔ don̰ ki.
Hebrews 10:29 in Kenga 29 ꞋSaapki tu Goon Raa se debm jaay aalin̰ maak ki eyo, ɔɔ moosin̰ kɛn *dɔɔkjeki ute Raa jaay tɛɗjeki jee salal se kic, naan̰ aakin̰ aan gɔɔ nakŋ cɛrɛ ɔɔ naaj *Nirl Raa kɛn tɛɗjeki bɛɛ se, debm bin se, mɛt kando Raa an̰ dabar makɔn̰ cir daal ey la?
Hebrews 12:25 in Kenga 25 Ɔndki kɔndɔ! Debm taaɗsen taar ese se ɔn̰ten baateki gɛn booy taarin̰a. Do dɔkin̰ se jeegen baate booyo kuun taar debm kɛn Raa ɔlin̰o jaay taaɗɗen taarin̰ do naaŋ ki se. Taa naan̰ se ɓo naaɗe ɔŋoga dubar, num gaŋ naajegen kꞋbooyki Raa taaɗjeki maakŋ raa ki se, kɛn naajege jaay kꞋtɛrlin̰kiga naaga se, mɛt kando jꞋaki kɔŋ dubar cir gɛn naaɗe se ey ne?