Acts 19:9 in Kenga 9 Gaŋ jee mɛtin̰ge se tɛɗ do mɔŋgɔ ɔɔ baate tookŋ taarin̰a. Do Ɗoobm Isa kɛn naan̰ taaɗɗen mɛtin̰ se, naaɗe tooyin̰ koogo naan jeege tu. Gɔtn se Pɔl iin̰ ɔn̰ɗe ɔɔ ɓaa ute jee mɛtin̰ ki ɓaa maakŋ lɔkɔl gɛn gaaba kalaŋ kꞋdaŋin̰ Tiranɔs ɔɔ gɔtn se ɓii‑raa, naan̰ lee dooyɗe ute taar Raa.
Other Translations King James Version (KJV) But when divers were hardened, and believed not, but spake evil of that way before the multitude, he departed from them, and separated the disciples, disputing daily in the school of one Tyrannus.
American Standard Version (ASV) But when some were hardened and disobedient, speaking evil of the Way before the multitude, he departed from them, and separated the disciples, reasoning daily in the school of Tyrannus.
Bible in Basic English (BBE) But because some of the people were hard-hearted and would not give hearing, saying evil words about the Way before the people, he went away from them, and kept the disciples separate, reasoning every day in the school of Tyrannus.
Darby English Bible (DBY) But when some were hardened and disbelieved, speaking evil of the way before the multitude, he left them and separated the disciples, reasoning daily in the school of Tyrannus.
World English Bible (WEB) But when some were hardened and disobedient, speaking evil of the Way before the multitude, he departed from them, and separated the disciples, reasoning daily in the school of Tyrannus.
Young's Literal Translation (YLT) and when certain were hardened and were disbelieving, speaking evil of the way before the multitude, having departed from them, he did separate the disciples, every day reasoning in the school of a certain Tyrannus.
Cross Reference Matthew 15:14 in Kenga 14 Ɔn̰ɗeki naaɗe se jee kaam‑tɔɔkge ɔɔ tɔɔɗ jee kaam‑tɔɔkge. Kɛn debm kaam‑tɔɔkɔ jaay tɔɔɗ naapin̰ se, naaɗen di paac se Ꞌsi maakŋ gɔɔ ki!»
Matthew 16:4 in Kenga 4 Jee ɓɔrsen jig eyo ɔɔ Ꞌtuj ɔrmɗe naan Raa ki se. Naaɗe je ɔɔ kaakŋ nakŋ‑kɔɔɓɔ, naɓo nakŋ‑kɔɔɓm naaɗe an kaakŋ jeel ro ki se, tecn̰ aan gɔɔ kɛn gɛn Yunus se sum.» Gɔtn se tɛr Isa iin̰ ɔn̰ɗe ɔɔ ɓaa.
Matthew 26:55 in Kenga 55 Naan̰ kɛn se Isa ɗeek jee dɛnge tu se ɔɔ: «Naase Ꞌteeckiro ute gɔrɗ‑jɛrlsege ɔɔ te sirɗsege jaay, Ꞌɓaamkiro kɔkɔ aan gɔɔ debm ɓoogo se. Ey num ɓii‑raa maam mꞋlee dooy jeege daan bɔɔr *Ɓee Raa ki se, naɓo naase ɔŋ ɔkumkiro te eyo.
Luke 12:51 in Kenga 51 «Ɔn̰ten Ꞌsaapki ɔɔki maam se mꞋɓaano ute lapia ɓo do naaŋ ki. Gɔtɔ! ꞋBooyki, mꞋasen taaɗa: maam se mꞋɓaaɗo ɓo gɛn gaaŋ jeege ute naapa.
John 12:40 in Kenga 40 Ɗeere, jee se Raa turumɗenga kaamɗege ɔɔ tɛɗɗen naaɗe tɛɗga jee do‑mɔŋgge taa kaamɗe kaakŋ kɔkŋ gɔt eyo ɔɔ biɗe booy kɔkŋ taar eyo ɔɔ ute maakɗe kic naaɗe kɔŋ booy kuun jaay aɗe tɛrl ro maam ki, ey num kaaɗ kɛn naane se, maam Raa mꞋaɗen kaaja.
Acts 7:51 in Kenga 51 Tɛr Etien taaɗɗen daala ɔɔ: «Naase lɛ jee naajn̰ taarge ɔɔ bi se lɛ booy taar eyo ɔɔ maakse lɛ, mɔŋgɔ. Naase lɛ Ꞌtecki bubsege ɔɔ taar *Nirl Salal taaɗsen lɛ, naase Ꞌtookki do ki eyo.
Acts 9:2 in Kenga 2 ɔɔ tɔnd mɛtin̰ ɔɔ an̰ kɛɗn maktubm kɛn an̰ kɔn̰ ɗoobo ɔɔ ute maktubm se naan̰ Ꞌɓaa kɛɗn magalge tun gɛn maakŋ *ɓeege tun kɛn Yaudge lee tusn maak ki maakŋ gɛgɛr kɛn Damas ki. Ute naan̰ se jaay, naan̰ Ꞌkɔŋ ɗoobo ɔɔ kɛn jaay ɔŋga mɛndge lɔ gaabgen gam kɛn aalga kaal maakɗe do Isa ki se, naan̰ aɗeno tɔkŋ dɔɔkŋ ɓaa Jeruzalɛm ki.
Acts 11:26 in Kenga 26 Kɛn naan̰ jaay ɓaa ɔŋin̰ se, naaɗe kꞋɓaaɗo kalaŋ maakŋ gɛgɛr kɛn Antiɔs ki. Maakŋ ɓaar kɛn ute magalin̰ paac se, naaɗe lee tus ute jee egliz kɛn gɔtn ese ɔɔ jeege dɛna naaɗe lee dooyɗe ute taar Raa. Maakŋ gɛgɛr kɛn Antiɔs ki sum ɓo, jeegen aalga kaal maakɗe do Isa al‑Masi ki se kꞋbaagɗe daŋ ute ro: jee al‑Masige.
Acts 13:45 in Kenga 45 Num kɛn Yaudge jaay aak jeege ɓaaɗo tus dɛn se, naaɗe tɛɗ maak‑kilimi ro Pɔl ute Barnabas ki ɔɔ naaɗe baag naajn̰ Pɔl ɔɔ taaɗ jeege tu ɔɔ: «Taar kɛn Pɔl taaɗ se, taar kɛn mɛt ki eyo.»
Acts 14:4 in Kenga 4 Do taarɗe ki se, jeegen maakŋ gɛgɛr kɛn ese se ɓaa gaaŋ naapa gɔtɔ kaam dio: jeegen mɛtin̰ge ɓaa mɛtn Yaudge ɔɔ kɛngen kuuy se lɛ ɓaa mɛtn jee kaan̰ naabm al‑Masige tu.
Acts 17:4 in Kenga 4 Gɔtn se Yaudgen mɛtin̰ge se, taar se ɓaa ɛnd maakɗe ki ɔɔ took ɓaa tum ute Pɔl ɔɔ Silas. Naan̰ kɛn se Grɛkgen ɓeer *Raa ki se kic ɓo dɛna ute mɛndge dɛna kɛn gaabɗege jee magalge se kic, took ɓaa ute naaɗe.
Acts 18:6 in Kenga 6 Gaŋ gɔtn se, Yaudge se iin̰ ron̰ ki ɔɔ naajin̰a. Naan̰ kɛn se, Pɔl ɔk mind kalin̰a ɔɔ ɗeekɗen ɔɔ: «Ɓɛrɛ, naase se kɛn ɗim jaay aanga dose ki kic num, maam se ɔlum eyo ɔɔ jꞋam kɔkŋ mindum eyo. Naan ki se ɓɛrɛ, maam mꞋɓaa taaɗn taar Raa jeege tun Yaudge eyo.»
Acts 19:23 in Kenga 23 Kaaɗ kɛn se, jeegen maakŋ gɛgɛr kɛn Ɛpɛz ki se, jeege dɛna iin̰ ul taara gajalaŋ taa Ɗoobm Isa.
Acts 19:30 in Kenga 30 Ey num Pɔl se, je ɓaa gɔtn jeege tun tus se kici, naɓo gɛnaagen ɗoobm Isa al‑Masi ki se, gaasin̰a.
Acts 20:31 in Kenga 31 Bin se, iŋgki do mɛtɛkse ki. ꞋJeelki maakŋ ɓaar kɛn mɔtɔ se, nɔɔrɔ katara, maam mꞋɔn̰ te eyo ɔɔ naŋa kic ɓo, maam mꞋdɛjin̰ga ɔɔ taa naase se, maam mꞋeemga dɛn aak eyo.
Acts 22:4 in Kenga 4 Jee kɛn Ɗoobm Isa ki se, maam mꞋdabarɗeno bini aan gɔɔ mꞋaɗenoga tɔɔlɔ. Ɔɔ mɛndge ute gaabge se, maam mꞋɔl kꞋdɔɔkɗeno ute zin̰ziri ɔɔ mꞋɓaaɗo mꞋɔmbɗen daŋgay ki.
Acts 24:21 in Kenga 21 Nakŋ kɛn maam mꞋjeel se, mꞋtaaɗga ɓo taara kalaŋ: kaaɗ kɛn maam mꞋɗaaro daan naaɗe ki se, maam mꞋuuno mindum raan ɔɔ mꞋɗeekɗeno mꞋɔɔ, jaaki jaay naase Ꞌje amki kɔjn̰ bɔɔrɔ dom ki se, taa maam mꞋaalga kaal maakum do Raa kɛn utu dur jeege daan yoge tu se!»
Acts 28:22 in Kenga 22 Num ɓɔrse se, naaje kꞋje naai malin̰ ɓo ajen taaɗn mɛtn taari se, taa ɗoobm kɛn naai uun se lɛ, naaje kꞋjeele gɔtɔ ɓaa se paac jeege lee ul taara ro ki.»
Romans 9:18 in Kenga 18 Taa naan̰ se ɓo, Raa aak taa‑daay debm kɛn naan̰ je an̰ kaakŋ taa‑daayin̰a ɔɔ debm don̰ mɔŋg se, Raa ɔn̰in̰ tɛɗn do mɔŋgɔ ɓaa ute naanin̰a.
Romans 11:7 in Kenga 7 Taar se tap ɓo je taaɗ ɔɔ ɗio? Gaan Israɛlge se nakŋ naaɗe je se tap ɓo ɔŋ te eyo. Num jee ɔɔpm kɛn Raa bɛɛr tɔɔɗɗenga tɔɔɗ se ɓo, ɔŋga nakŋ se. Num jee kuuy se lɛ, tɛɗga jee naajn̰ taarge.
1 Timothy 6:5 in Kenga 5 Naaɗe tiŋg ɓo gɛn naajn̰ taarge ute naapa sum, naaɗe tiŋg ɓo gɛn saapm do nakge tun jig eyo salal. Aan gɔɔ taar mɛt ki lɛ naaɗe jeel ey se, gɛn naaɗe ki num naaɗe saap ɔɔ naaɗe ɔk taar Raa ɔɔn̰ se, ute naan̰ se naaɗe tɛɗn jee nak dɛnge.
2 Timothy 1:15 in Kenga 15 Naai Ꞌjeele gɛnaagen paacn̰ kɛn taa naaŋ Azi ki se, rɛsumga. Maakɗe ki se Pigel ute Ermogen kici.
2 Timothy 3:5 in Kenga 5 Ɗeere, naaɗe se, kɛn aakɗe num Ꞌɗeekŋ ɔɔ jee se, jee ɔk taar Raa ɔɔn̰ɔ, num naaɗe se, tɔɔgŋ Raa tap ɓo, naaɗe ɔɔɗ undin̰ naata. Anum jee se, naai ɔɔɗ doi roɗe ki dɔkɔ.
2 Timothy 4:2 in Kenga 2 Ꞌwɔɔk Taar Raa jeege tu kɛn maakŋ gɔt kɛn jiga ey lɛ ɔɔn̰ kic ɓo, aay kaami. Kɛn naai Ꞌdooyɗe dooy se, daayum uɗɗen bia, uunɗe kaamɗe, Ꞌdɛjɗe ɔɔ Ꞌmooyɗe.
Hebrews 3:13 in Kenga 13 Gaŋ kaaɗ kɛn naase utu Ꞌtiŋgki tiŋg maakŋ kaaɗ kɛn Raa daŋin̰ jaaki se, ɓii‑raa ɛɗki kaay kaama naapge tu, ɔn̰ten kaan̰ki rose dala ute *kusin̰a ɔɔ ɔn̰ten Ꞌtɛɗki do mɔŋgɔ.
2 Peter 2:2 in Kenga 2 Ɔɔ jeege dɛna utu kuun ɗoobm naaɗen kɛn lee ɛɛs naapa rɛn̰ rɛn̰ se, taa naaɗe se, jeege taaɗn taargen iŋg kusu ro ɗoobm taar kɛn mɛt ki se.
2 Peter 2:12 in Kenga 12 Gaŋ jee ese se naaj nakgen naaɗe paac jeel mɛtin̰ eyo. Naaɗe ɔk maak‑saap eyo tec aan gɔɔ daagen maakŋ kaag ki kɛn jꞋɔŋga ɓo kꞋtɔɔl sum se. Ɗeere, naaɗe se utu kooy aan gɔɔ daagen maakŋ kaag ki se.
Jude 1:10 in Kenga 10 Num gaŋ jeegen ese se naaɗe naaj ute taargen naaɗe kic ɓo jeel mɛtin̰ eyo. Naaɗe se aan gɔɔ daagen maakŋ kaag ki kɛn ɔk maak‑saap ey se ɔɔ nakgen naaɗe lee tɛɗ se ɓo kɛn utu aɗen kutu.